Flera börsnoterade bolag har ännu inte påbörjat arbetet med den ersättningsrapport som för första gången måste upprättas och publiceras inför årsstämman 2021, detta enligt aktieägarrättsdirektivet. Det fastställer Novare Pay i en undersökning. Erika Andersson, vd och delägare i Novare Pay, ser bekymrat på situationen.

Den samlade bilden talar sitt tydliga språk; merparten har varken börjat arbeta med ersättningsrapporten eller slutfört den, säger hon. Aktieägarrättsdirektivet trädde i kraft 2019 med syftet att stärka aktieägarnas ställning och försäkra att beslut fattas för bolags långsiktiga stabilitet. Men utmaningarna är många, säger Andersson. Företagen är bland annat osäkra på hur de nya reglerna ska tolkas i praktiken och därefter tillämpas på ett marknadsmässigt sätt, detta trots att Kollegiet för svensk bolagsstyrning nu kommit med förtydligande hur direktiven ska tolkas.

– Arbetet är tidskrävande, men utmaningarna ligger mer i sammanställningen av ersättningsdata än i juridiska formalia. Svenskt Näringsliv tog tidigt initiativet att färdigställa en typ av mall som skickats ut till majoriteten av de bolag som omfattas av lagen. För de bolag som fått all lönedata i ordning kvarstår att förbereda styrelsen och andra intressenter för de kommunikativa utmaningar som rapporten kan innebära., säger Erika Andersson till Realtid.

Vad är det som krävs nu för företagen ska lyckas med ersättningsredovisning? 

– Det mest tidskrävande arbetet är att förstå vilka lönekomponenter och nyckeltal som ska redovisas i de olika tabellerna. Rörliga löner, aktieprogram och tjänstepensioner är särskilt komplicerade att beräkna. Bolagen behöver därför påbörja arbetet i god tid.

Vad är det som krävs av lagstiftarna? 

– En hel del. Det är lite mer komplicerat än att klippa och klistra från årsredovisningen. I år har nya regler kommit gällande Riktlinjer till ledande befattningshavare som läggs fram till bolagstämman. Uppdateringarna där handlar om att dessa ska kopplas till bolagets långsiktiga strategi och hållbarhet samt att man ska ange hur stor respektive ersättningskomponent är i förhållande till övriga ersättningskomponenter. Ersättningsrapporten, som ska läggas fram till årsstämman 2021, ska innehålla information om ersättningen för 2020 (likt som i årsredovisningen) men även inkludera mer information om rörliga löner och utfall i aktierelaterade program. Rapporten ska dessutom innehålla en jämförelse av utvecklingen av ersättningen till vd, vvd och bolagets resultat samt utvecklingen av ersättningen till övriga anställda bolaget, där jämförelsen görs över en femårsperiod. Här dyker många frågetecken upp hos våra kunder, såsom om tidigare anställda ska inkluderas och liknande. Under fem år kan det hända mycket inom ett bolag och det blir därför viktigt för bolagen att de är konsekventa i sina redogörelser.

Hur sannolikt är det att man förtydligar regelverket ännu mer alternativt att man gör om det?

– Inte sannolikt i nuläget. Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning har nu i december publicerat uppdaterade regler för ersättningar. Även EU-kommissionen ska publicera nya guidelines, men vår bild är att dessa inte kommer att följas fullt ut av svenska bolag eftersom de inte följer svensk praxis gällande redovisning av ersättningar. 

Hur stor andel av bolagen beräknas klara/inte klara av att genomföra regelverket i praktiken? Med vilka konsekvenser?

– Vår bild är att implementeringen kommer spreta. En del bolag kommer att vara mer ambitiösa än andra. Det kommer sannolikt ta några år för en marknadspraxis att utvecklats. Reglerna är dock gällande och måste följas av alla börsbolag och statligt ägda bolag, så arbetet måste göras oavsett. Konsekvensen att inte följa reglerna för noterade bolag är dels att man bryter mot vad som står i Aktiebolagslagen (ABL) samt att man bryter mot Koden vilket både kan innebära vite och att man skadar sitt anseende som börsbolag, säger Erika Andersson.