I torsdags förra veckan meddelade amerikanska centralbanken Federal Reserve att stödköpen snart kan komma att minska om den ekonomiska återhämtningen fortsätter. 

Det tolkas som att Fed redan i november kan ge besked om en minskning av tillgångsköpen och starta nedtrappningen i december. 

Samtidigt indikerar Feds prognoser – den så kallade dot plot* – att det finns en 50-procentig chans att det blir en räntehöjning så tidigt som slutet av 2022. 

På ytan kan det tolkas som att Fed antagit en mer hökaktig attityd, men det vore en felaktig bedömning anser Jim Caron, chefsstrateg på Morgan Stanley Investment Managements globala Fixed Income-team.  

– Inte ens den mest hökaktiga bland centralbankstyrelsens medlemmar vill höja styrräntan så att den hamnar i nivå, eller över, den neutrala räntan som vi kallar r-star, säger han till Realtid.  

En neutral ränta definieras som den räntenivå som varken stimulerar eller bekämpar rådande inflationsnivå. 

– R-star antas vara en realränta på noll procent. Och om vi tittar på Feds prognoser kommer inflationen uppgå till mellan 2 och 2,5 procent samtidigt som styrräntan inte kommer att överstiga 1,75 procent 2024. Så om inflationen ligger mellan 2 och 2,5 procent ser vi en negativ real styrränta på mellan 25 och 75 baspunkter. Det är fortfarande en mycket stimulerande penningpolitik.  

Jim Caron menar också att centralbankschefen Jerome Powell vill få marknaden att sluta se en koppling mellan minskning av tillgångsköp och en åtstramande penningpolitik. 

– Tillgångsköp handlar om att adressera likviditetsproblem i samband med en kris. Jag tror att krisen är över, det finns inte längre någon oro för likviditetsproblem och därför är det dags att börja minska på värdepappersköpen, säger Caron och fortsätter: 

Det är när Fed höjer styrräntan och ökar kostnaden för krediter som det blir åtstramande. Men det blir bara åtstramande när räntan höjs över en viss nivå. Och den nivån är enligt Feds prognos 2,5 procent. Det är den långsiktiga, neutrala räntan enligt centralbanken.  

Samtidigt flaggar Biden-administrationen för höjningar av såväl bolagsskatten som skatten för dem som tjänar mest. Är det något som marknaden räknar med kommer att genomföras? 
– Marknaden räknar med en skattehöjning, frågan är bara med hur mycket. Vi tror bolagsskatten kan höjas till mellan 25 och 26,5 procent. Det innebär att vi kan räkna med en vinsttillväxt på mellan 1 och 2 procent istället för en tillväxt på mellan 3 och 4 procent. Kanske blir det också en liten höjning för de tio procent som tjänar mest. 

Diskussionen om skattehöjningar sker bland annat mot bakgrund av planerade, gigantiska infrastruktursatsningar.  

Demokraternas utgångsbud är 3 500 miljarder dollar. Men de flesta tror att räkningen för hela infrastrukturpaketet kommer att landa på mellan 1 500 miljarder och 2 000 miljarder.  

En stor fråga är: hur ska satsningarna finansieras? 
– Jag tror att – även om man höjer skatterna något – kommer huvuddelen att finansieras via större underskott under en längre period. Och om det trycks mer pengar, skulderna ökar och underskottet blir större, är det troligt att dollarn börjar försvagas. Kanske med mellan 5 och 7 procent över de närmaste 18 till 24 månaderna.   

USA:s skuldsättning är samtidigt något som är en extra het potatis nu när en höjning av det så kallade skuldtaket återigen är på tapeten. Enligt bedömare måste taket höjas någon gång innan mitten på oktober för att det inte ska sluta med inställda betalningar på räntor och amorteringar.  

Samtidigt rapporterar nyhetssajten Politico att amerikanska kongressen stridit om skuldtaket hela 78 gånger under efterkrigstiden – och det har alltid slutat med lagstiftning som löser den akuta krisen.  

– Historiskt sett har det alltid höjts. Det är bara en fråga om hur mycket skada som hinner ske innan det görs. Marknaden skulle inte gilla om staten tvingas börja stänga ned aktiviteter som inte är absolut nödvändiga, säger Jim Caron.  

Ett annat – och potentiellt sett allvarligare – orosmoment för marknaden är vad Caron kallar de ”Kina-relaterade kreditproblemen”. Mer exakt handlar om den kinesiska fastighetsjätten Evergrandes betalningsproblem.   

Evergrandes skuldberg beräknas till 305 miljarder dollar, vilket motsvarar 2 procent av Kinas BNP. Bolaget har lagt hundratals byggprojekt på is och förra veckan ökade oron när Evergrande missade deadline för stora ränteinbetalningar.  

Det har spekulerats i att en kollaps av Evergrande skulle kunna utlösa ett Lehman Brothers scenario – att problemen skulle fortplanta sig till aktörer utanför landets gränser. Vad tror du om den risken? 
– Vad vi normalt sett gör i ett sådant här fall är att vi tittar på vissa indikatorer för att försöka avgöra om problemen är isolerade eller om det rör det sig om en systemrisk som kommer att sprida sig globalt.  

Två av de viktigaste indikatorerna är dollarn och den korta räntan mellan banker.  

– Om det rör sig om en systemrisk ser vi typiskt sett en stor efterfrågan på dollar – människor måste säkra dollar för finansiering – samt att räntorna på korta lån mellan banker går upp rejält. Vi ser ingenting av det ännu. Inte heller ser vi att repo-marknaden hamnat under stress, vilket också brukar ske. Så varken jag eller mina kollegor i Europa och Asien ser tecken på att problemen är mer systemiska, säger Jim Caron och fortsätter:  

Han påminner dock om att kedjereaktioner kan sättas ingång utan att marknaden ser det.  

– Ta finanskrisen 2008: Bear Sterns hade problem i mars 2008 och den riktiga finanskrisen började inte förrän i september. Ibland inträffar händelser som först med en viss eftersläpning leder till en mer omfattande kris. Därför är vi vaksamma och håller ögonen på de indikatorer som jag nämnde.  

Samtidigt pekar Jim Caron på en viktig skillnad.  

– När Lehman-effekten slog till var USA:s bostadsköpare väldigt, väldigt skuldsatta. I Kina är skuldsättningen faktiskt väldigt låg och slutkunden – köparen av bostaden – är inte överdrivet skuldsatt.  

*”Dot-plot” omfattar prognoserna avseende styrräntan från de röstande medlemmarna i Federal Open Market Committee vid Federal Reserve.