Det råder ingen skillnad mellan hur fördomsfulla yrkesverksamma grupper är, jämfört med lekmän. Könet avgör hur hårt straffet blir. Det visar en avhandling som Angela S Ahola har lagt fram vid Stockholm universitet.

– Jag trodde, innan jag satte igång att yrkesverksamma grupper skulle vara mindre påverkningsbara av yttre attribut än de faktiskt är. Men det var inga skillnader, säger hon till Realtid.se.

Utifrån ett psykologiskt perspektiv så förstår Angela S. Ahola att vi människor alltid har ett behov av att klassificera andra. Vi känner oss tryggare, påpekar hon, när vi kan kategorisera vår omgivning, när vi helt enkelt tror oss veta mer om en person än vi faktiskt gör. Men inom rättsväsendet ger denna psykologiska nödvändighet rättsosäkra utslag när yttre attribut och då speciellt kön får avgörande effekter för vilken påföljd det blir.

Avhandlingen visar även att en domares och en nämndemans könstillhörighet var avgörande för den åtalade. Detta då dessa två yrkesgrupper tenderar att döma hårdare om den åtalade har samma kön som en själv. Alltså, en kvinnlig domare dömer en kvinnlig åtalad till hårdare straff än hon skulle gjort om den åtalade var en man.

Angela S Ahola berättar att utländsk forskning visar att manliga brottslingar ofta klassificeras som ”Bad and normal” medan kvinnliga lätt tas för ”Mad & Abnormal”. Kvinnors våldshandlingar bedöms helt enkelt som sjuka i större utsträckning. Denna föreställningsbild, spekulerar Ahola i, kan spela roll långt fram i rättsprocessen.

– Om vi har svårare att ta till oss att en kvinna begår ett grovt brott, så kan man tveka in i det sista. När bevisbördan blir solklar då blir de så pass chockade att man dömer ännu hårdare på grund av att man egentligen är upprörd, säger hon.

Före detta JK, Göran Lambertz, numera justitieråd ser inte ljust på framtiden.

– Det är svårt att komma bort från att domare påverkas av egna värderingar, säger han till Realtid.se.

Är du förvånad över att det ser ut så?

– Jag tror att det stämmer och man har all anledning att tänka på det här, att det gäller att vara så objektiv som möjligt och sikta mot renodlade objektiva faktorer.

Men, säger Lambertz, en domare ska inte heller vara hur objektiv som helst.

– Det ska vara lite kött och blod i rättegångar.

Vad ska då rättsväsendet göra åt att man bedöms och döms olika utifrån yttre attribut?

Fortbilda sig, svarar Lambertz.

– Jag tror man måste vara medveten om problemet, att man professionaliserar sig så gott man kan, att vi utbildar oss.

Om vi har det här samtalet om tio år, ser det likadant ut då?

– Jag tror faktiskt det. Kanske har det blivit lite lite bättre.