I panelen: Mattias Munter (Skandia), Anna-Karin Laurell (Folksam), Nils Henriksson (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv), Jakob Carlsson (Länsförsäkringar Liv) samt Stig Aggevall (Universal Life Försäkring). Foto: Respektive företag.
I panelen: Mattias Munter (Skandia), Anna-Karin Laurell (Folksam), Nils Henriksson (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv), Jakob Carlsson (Länsförsäkringar Liv) samt Stig Aggevall (Universal Life Försäkring). Foto: Respektive företag.
Panel

”Livförsäkringarna ökar i värde men i en lägre takt än tidigare”

Veckans panel tar tempen på livförsäkringsbolagen där många har sänkt återbäringsräntorna på grund av coronakrisen – många lyfter trots sänkningen fram fördelen med traditionella livförsäkringar jämfört med fondförsäkringar.

Uppdaterad 2020-04-03
Publicerad 2020-04-03

Först gick SEB Trygg Liv Gamla ut med att sänka återbäringsräntan från 5 till 0 procent från 1 april. Kort efter följde Skandia, LF Liv och Volvo Företagspension med liknande sänkningar. På tisdagen gjorde Folksam Liv och SEB Pension & Försäkring detsamma. En rad experter svarar på vad detta får för konsekvenser.

Först nu blir skillnaden mellan avkastningsränta och återbäringsränta tydlig.

Mattias Munter, Pensionsekonom, Skandia:

Vad innebär de sänkta återbäringsräntorna för livförsäkringsbolagen respektive försäkringstagarna?
– Det här är ingen större dramatik eftersom återbäringsräntan utvärderas och justeras regelbundet oavsett. Men sänkt återbäringsränta medför ett visst ökat behov av relevant kundkommunikation om vad som händer med deras sparande. Det här är den första direkta effekten som dessa kunder överhuvudtaget märkt av som följd av den senaste tidens extrema börsturbulens.

– Sänkt återbäringsränta innebär för Skandias kunder att försäkringskapitalet växer långsammare den närmaste tiden. I de bolag där återbäringsräntan sänkts till noll så minskar kapitalet något med avgift och skatt. Samtidigt har kunderna sannolikt sett värdeminskningar på omkring 20 procent på sina aktiefonder.

Vad innebär det för konkurrensen på marknaden?
– Om vi pratar konkurrens mellan de bolag som erbjuder traditionell försäkring med återbäringsränta så skulle jag säga att effekten på konkurrensen är marginell.

Kan man vänta sig en konsolidering i branschen?
– Nej, inte när det gäller livbolag. Vi har däremot under det senaste året sett en del mindre pensionskassor som sugits upp av större livbolag, men det är drivet av regleringsbördan snarare än turbulens på kapitalmarknaden.

Vem blir vinnare, vem blir förlorare?
– Det är svårt att prata om vinnare och förlorare i ett sånt här läge. Traditionell försäkring handlar oftast om tjänstepension som trummar på så länge företag och anställda finns. Där kommer krisen i spåren av pandemin att drabba många företag och anställda hårt. Det ser vi redan tecken på.

Något övrigt att tillägga?
– Sedan finanskrisen är det färre bolag som använder återbäringsränta och rör sig mer likt fonder. Därmed är det många traditionella försäkringar som också kommer att ha tappat i värde den senaste tiden. Det är framförallt nu i turbulenta tider som skillnaden mellan avkastningsränta och återbäringsränta blir tydlig.

Vi har klarat turbulensen väl så här långt.

Anna-Karin Laurell, chef affärsområde Liv på Folksam:

Vad innebär de sänkta återbäringsräntorna för livförsäkringsbolagen respektive försäkringstagarna?
– Vi följer vår konsolideringspolicy och justerar ner den återbäring vi preliminärt fördelar ut till kunderna. Ändringarna av återbäringsräntan är en effekt av den marknadsnedgång som beror på den pågående coronakrisen, och bör ligga i linje med bolagens konsolideringspolicyer.

– På kort sikt har det en ganska marginell betydelse. Kunden är garanterad ett visst belopp när det är dags för utbetalning, och har möjlighet till mer eftersom våra kunder får dela på allt överskott. Överskottet fördelas med en återbäringsränta, vilket innebär att en utjämning av avkastning sker över tid. En sänkning av återbäringsräntan påverkar i vilken takt försäkringskapitalet utvecklas men det garanterade beloppet påverkas inte.

– För de flesta av våra försäkringstagare fortsätter försäkringarna att öka i värde men i en lägre takt än tidigare. 

Vad innebär det för konkurrensen på marknaden?
– Inte särskilt mycket. Bolagen anpassar återbäringsräntan utifrån respektive bolags konsolideringspolicy. Det som påverkar på sikt är hur väl bolagens tillgångar avkastar och vilken återbäringsränta vi kan leverera framåt. 

Kan man vänta sig en konsolidering i branschen?
– Nej det har jag svårt att se utifrån vårt perspektiv.

Vem blir vinnare, vem blir förlorare?
– Förhoppningsvis blir alla sparare med en traditionell försäkring vinnare. Vi vet att vi har klarat turbulensen väl så här långt och ser att vi kan klara betydligt värre svängningar. 

Något övrigt att tillägga?
– Det är under dessa turbulenta tider som man verkligen kan se fördelen med traditionell förvaltning med utjämnad återbäringsränta, när försäkringskapitalet inte faller på samma sätt som inom fondförsäkring. Som det sett ut hitintills finns kapitalet kvar oförändrat, enda skillnaden är att ökningstakten blir något lägre.

Flera bolag har övergett systemet med återbäringsränta.

Nils Henriksson, Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv:

Vad innebär de sänkta återbäringsräntorna för livförsäkringsbolagen respektive försäkringstagarna?
– Systemet med återbäringsränta används för att med utjämning fördela avkastningen på bolagens placeringar till kunderna – försäkringstagarna. Försäkringstagarnas kapital – försäkringskapitalet – växer med återbäringsräntan minus skatt och avgifter. För bolagen och kunderna innebär det att kundernas försäkringskapital framgent inte växer på samma sätt. 

– I de bolag som har sänkt återbäringsräntan till noll kommer försäkringskapitalen att krympa något över tiden, på grund av skatt och avgifter, men det innebär ingen stor påverkan.

– Kunderna har som grundtrygghet ett av bolaget garanterat värde. För försäkringstagare som har börjat ta ut sin pension fortsätter utbetalningarna som tidigare.

Vad innebär det för konkurrensen på marknaden?
– Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv är stängt för nyteckning, varför jag väljer att avstå från att kommentera konkurrensförhållanden.

Kan man vänta sig en konsolidering i branschen?
– Merparten av de bolag som omnämns ovan är ömsesidiga eller drivs ömsesidigt. Därför har jag svårt att se konsolidering bland dessa bolag.

Vem blir vinnare, vem blir förlorare?
– Det är svårt att se några vinnare på coronavirusets härjningar. Kunder i traditionell försäkring får nu lägre återbäringsränta, men har glädje av den riskspridning som sker i bolagens kapitalförvaltning, med placeringar i aktier, obligationer, fastigheter och alternativa tillgångar.

Något övrigt att tillägga?
– Flera bolag har övergett systemet med återbäringsränta och arbetar istället med avkastningsränta. Avkastningsräntan är baserad på uppnådd avkastning och innebär inte på samma sätt som återbäringsränta en utjämning av kapitalavkastningen. Är kapitalavkastningen negativ blir också avkastningsräntan negativ.

Att svenska bolag med samma typer av risker kan få olika kapitalkrav bäddar inte för en god konkurrens.

Jakob Carlsson, Vd Länsförsäkringar Liv:

Vad innebär de sänkta återbäringsräntorna för livförsäkringsbolagen respektive försäkringstagarna?
– Det var förväntat och nödvändigt. Eftersom avkastningen varit negativ under det första kvartalet och det kvarstår osäkerheter om utsikterna för avkastning under resten av året är det fullt naturligt att återbäringsräntorna sänks. Det är viktigt att notera att kunderna i traditionellt livsparande som tillämpar återbäringsränta faktiskt kunnat se sitt sparkapital vara oförändrat när många andra sparformer sjunkit kraftigt.

– Kunder i traditionell förvaltning har klarat marknadsoron bra, värdet på sparförsäkringarna har stått sig relativt bra och de har ett väldiversifierat sparande som kommer klara osäkra tider.  

Vad innebär det för konkurrensen på marknaden?
– Konkurrensen har varit för svag inom traditionell förvaltning, dominerad av ett fåtal aktörer och jag tror inte på någon radikal förbättring på kort sikt. Jag ser det även som ett nederlag att branschen tillåts tillämpa två olika regelverk – Solvens II eller IORPII – som ger olika konkurrensförutsättningar. Att svenska bolag med samma typer av risker kan få olika kapitalkrav bäddar inte för en god konkurrens.

– En annan effekt av det första kvartalet som inneburit negativ avkastning är att livbolag med svagare konsolidering kan få svårare att attrahera nya kunder. Vissa bolag ligger under sin målkonsolidering och kommer då behöva hålla tillbaka återbäringsräntan för att bygga upp konsolideringsgraden till målnivån. Det skulle kunna gynna de aktörer som inte använder återbäringsränta utan som ger avkastningsränta rakt av, såsom Länsförsäkringar Garantiförvaltning.

Vem blir vinnare, vem blir förlorare?
– I det långa perspektivet, för de kunder som vill begränsa risktagandet och samtidigt få del av en diversifierad portfölj, kommer traditionell förvaltning kunna fortsätta att leverera utmärkt kundnytta, och då tror jag på LF Nya Trad för befintliga kunder och på Länsförsäkringar Garantiförvaltning för nya kunder.

ITP-försäkringarna kan aldrig ge överskott till de försäkrade tjänstemännen utöver vad som är garanterat.

Stig Aggevall, vd, Universal Life Försäkring:

Vad innebär de sänkta återbäringsräntorna för livförsäkringsbolagen?
– Att SEB Trygg Liv Gamla har hög tilldelning beror på att de har lägre kostnader eftersom de inte tecknar ny affär utan ska läggas ned innan alla försäkrade har dött. Redan nu minskar antalet försäkrade fort. Samma situation gäller i LF Liv som inte heller nytecknar i det gamla bolaget som bestod av Valand Wasa och LF Liv .

Vad innebär det för försäkringstagarna?
– SEB Trygg Liv förvaltar omkring 180 miljarder kronor varav en större del är är icke garanterade överskott. Garanterade är garanterade till en fastställd ränta som gällde när respektive försäkring tecknades, exempelvis 4 procent.

– Om bolaget inte kan förränta hela förmögenheten och räntetalet sätts till noll tar man helt enkelt förräntningen av de 4 procenten från det icke garanterade kapitalet och lägger till det garanterade. På det viset kan bolaget hålla sitt förräntningslöfte.

– För Alectas del gäller istället att skulden inte definieras av ränta utan av en pensionsskuld som räknas fram varje år, för dels de som arbetar inom TCO-kollektivet och dels de som är pensionerade. Skulden baseras på ålder och lön samt antagen dödsdag för var och en av de försäkrade. SPP hade liknande ITP-försäkringar men såldes till Storebrand.

– Överskottet i Alecta respektive Storebrands SPP-rörelse ägs av de ömsesidiga ägarna till de försäkringar som industriarbetsgivarna har tecknat för sina tjänstemän. ITP-försäkringarna kan aldrig ge överskott till de försäkrade tjänstemännen utöver vad som är garanterat.

De som har högst uthållighet kommer att ta marknadsandelar.

Magnus Dahlgren, advokat och partner på Dahlgren & Partners:

Vad innebär de sänkta återbäringsräntorna för bolagen? 
– Att bolagen konsoliderar sig.

Vad innebär det för konkurrensen på marknaden? 
– Livbolagen har alltid konkurrerat med högst återbäringsränta så de som har högst uthållighet kommer att ta marknadsandelar.

Vad innebär det för försäkringstagarna? 
– Försäkringstagarna är tillförsäkrade ett grundbelopp i pension. Utöver detta har försäkringstagarna under flera år erhållit betydande återbäring. Det kommer försäkringstagarna inte att kunna räkna med i närtid. I vart fall inte  i samma grad. 

Kan man vänta sig en konsolidering i branschen? 
–Inte omöjligt beroende på hur lång nedgången blir.

Vem blir vinnare, vem blir förlorare? 
– De bolag som var välkonsoliderade och väldiversifierade kommer att komma bäst ut och vice versa.
 

Platsannonser