I dag delade branschorganisationen FAR för sextonde året i rad ut pris för bästa redovisning av hållbarhet. Det blev Vattenfall som tog hem segern, i hård konkurrens med företag som Boliden och Systembolaget. Totalt sett tävlade 90 svenska, mestadels storbolag, om titeln. 

– Det känns hedrande och kul att få ett erkännande för allt det arbete vi lagt ned. Vattenfall är mitt i en omställning för att göra det möjligt att leva fossilfritt inom en generation. Hållbarhetsredovisningen är naturligtvis ett viktigt sätt för oss att öppet visa för omvärlden vad vi gör och var vi befinner oss på resan, säger Annika Ramsköld Vice President Corporate Sustainability Vattenfall.

I anslutning till prisutdelningen hölls en paneldebatt som modererades av journalisten Maria Borelius. Förutom Juryns ordförande Torbjörn Westman från KPMG, deltog Ossian Ekdahl, chef för ägarstyrning på Första AP-fonden, Åse Bäckström, executive director för sustainability affairs på Hallvarsson & Halvarsson, Eva Törning, redovisningsspecialist på Grant Thornton och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores.

Det blev bland annat en diskussion om varför det är storbolagen som dominerar juryns urval. Det enkla svaret är att det är främst i denna kategori som man hittar de bestyrkta redovisningarna, och tredjepartsgranskning är ett krav för att kvalificera sig för priset.

Mattias Goldmann menade att mindre företag inte har råd att betala för den dyrbara granskningen.

– De små företagen säger ofta att arbetet med redovisningen tär på själva hållbarhetsarbetet, att de får ägna sig åt redovisning i stället för verkstad, säger Mattias Goldmann.

Grant Thorntons (GT) röst i panelen framhöll tvärtom:

– Entreprenörer gör ofta en affär av det här med hållbarhet. De har hållbarhet som affärdisé och då blir det en integrerad del av den vanliga årsredovisningen, säger Eva Törning, redovisningsspecialist på GT som jobbar mot ägarledda företag.

De senaste åren har integrerad rapportering varit den stora trenden på området. Den nya “hållbarhetslagen” kan paradoxalt nog ha inneburit en tillbakagång i det avseendet.

– Den lagstadgade hållbarhetsrapporten måste definieras, vilket innebär att de företagen som sedan tidigare valt att hållbarhetsredovisa på frivillig basis och dessutom integrerat hållbarhetsredovisningen i den stora årsredovisningen har fått en utmaning, säger Torbjörn Westman.

Den lagstadgade hållbarhetsrapporten måste vara tydligt definierad så att styrelsen kan skriva under den och revisorn intyga att den finns. Det kan jämföras med bolagsstyrningsrapportens ställning. 

En enkel lösning är att lägga den lagstadgade hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen. De företag som har velat behålla en integrerad modell har tvingats till speciallösningar, ofta i samråd med sin konsult. 

Åse Bäckström, som också deltog i panelen, har gjort en sammanställning av erfarenheterna från det första året med nya hållbarhetskrav i Årsredovisningslagen, i dagligt tal “hållbarhetslagen”. Resultatet presenterades på Nordic Financial Communication Summit för ett par veckor sedan.

– En spaning man kan göra är att den frivilliga redovisningen och de lagstadgade kraven verkar uppfattas som olika saker. Det råder alltså viss begreppsförvirring, säger Åse Bäckström.

69 procent av de största företagen har redan en tydlig hållbarhetsredovisning på frivillig grund. Så många som 91 procent av dem har en rubrik som innehåller ordet hållbarhet. Vad händer när de dessutom får ett lagkrav på sig?

Merparten, 66 procent, har informationen på olika ställen i redovisningen och har löst det med tydliga hänvisningar från förvaltningsberättelsen, berättar Åse Bäckström. 18 procent har valt att lägga informationen i förvaltningsberättelsen. 17 procent har lagt den lagstadgade hållbarhetsrapporten i ett separat dokument.

Även om det nya lagkravet inte är helt lätt att implementera, menar Torbjörn Westman att det har bidragit till en allmän standardhöjning. 

– På ett övergripande plan tycker vi i juryn att det har gått framåt. Det beror dels på en generell mognad men också på lagkravet som exempelvis ger styrelsen ett tydligare ansvar för hållbarhetsinformationen.

I och med lagkravet ökar antalet företag som hållbarhetsrapporterar vilket bland annat märks för FAR:s jury som får mer att göra. I år hade de 90 bolag att ta ställning till jämfört med förra årets 80. 

– Många förstagångsrapportörer har haft hög kvalitet på sina årsredovisningsdokument, säger Torbjörn Westman.

Att omfattas av lagkravet är dock inte ett kriterium för att kvalificera sig för FAR:s pris, utan för det krävs ett tredjepartsbestyrkande, det vill säga granskning av revisor.

Vad letar ni efter när ni läser hållbarhetsredovisningarna, potential eller risk, frågade Maria Borelius panelen:

– Det är lättare att leta efter risk, men det är intressantare att leta efter möjligheter, säger Ossian Ekdahl och fortsätter:

– Den som har bra bolagsstyrning kommer att kunna dra nytta av det och använda det för ett bra verksamhetsarbete. Det är inte själva redovisningen utan arbetet med den som är dte viktiga. Ju mer man jobbar med redovisningen, desto mer tvingar man sig själv att jobba med hållbarhetsfrågorna.