Annons

Annons

Så ritar de nya fintechaktörerna om kartan

Den snabbväxande och innovativa fintechindustrin börjar nu utgöra ett allt större hot mot traditionell banking och aktiemäkleritjänster. Under de senaste åren har flera nya fintechbolag lanserat sina appbaserade tjänster riktade mot allmänheten i Europa. Det skriver Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

Flera av nykomlingarna erbjuder investerare att courtagefritt handla aktier och andra börsnoterade finansiella produkter, men även traditionella banktjänster som till exempel avgiftsfri valutaväxling.

Trenden kommer, förstås, från USA. där RobinHood sedan grundandet 2013 erbjuder sina kunder gratis aktiehandel (förutom en mycket låg regulatoriska avgift som utgår på säljordrar). Bolagets tillväxt i antal kunder har varit extremt snabb, och i fjol gick RobinHood om flera av de traditionella nätmäklarna, till exempel Etrade. Bolagets framfart har satt traditionella nätmäklare och bankernas aktieverksamheter under en hård press som tvingat fram prissänkningar.

Utvecklingen mot courtagefritt eller nära noll i avgifter för aktiehandel bottnar dels i den teknologiska utvecklingen som möjliggör billiga och mycket användarvänliga handelsplattformar, dels i det faktum att transaktionsavgifterna för att genomföra en aktieaffär fallit dramatiskt de senaste åren. Detta beror i sin tur bland annat på att det idag finns betydligt fler handelsplatser för aktier än förr i världen, vilket pressat transaktionskostnaderna. Stockholmsbörsen är egentligen bara ett samlingsnamn för fler olika handelsplatser.

Annons

Annons

I Storbritannien har flera nya eller uppgraderade handelsplattformar från mindre aktörer lanserats den senaste tiden. De existerande plattformarna har fått utstå en hel del kritik, bland annat från de regulatoriska myndigheterna i England, för att vara svåra att jämföra prismässigt. En kritik som även går att rikta mot de svenska motsvarigheterna.

Ett exempel är Trading 212, som fram till i fjol enbart sysslat med att erbjuda spekulativa investeringsprodukter, till exempel CFD-kontrakt. Under 2018 började bolaget erbjuda courtagefri handel i "vanliga” aktier. Via appen kan svenska investerare handla delar av utbudet på de svenska aktielistorna. Vissa tilläggstjänster i utbudet kostar, till exempel en "robottjänst”

En annan liknande aktör är Freetrade, också den är brittisk, där företagsledningens utgångspunkt är att framför allt unga människor skall ges möjlighet att bygga en diversifierad tillgångsportfölj utan att behöva oroa sig för att "bränna” bort delar av en ofta liten investeringsbudget på höga transaktionsavgifter. Resonemanget känns igen från bland annat Avanzas "startpaket” för investerare med små belopp att investera.

Kruxet med Freetrades gratiserbjudande är att det handlar om "bulkorder” där kunderna lägger in sina ordrar och de genomförs gemensamt vid ett tillfälle, oftast i "stängningscallen”. Vill kunden genomför affären momentant kostar affären 1 pund. Bolaget planerar att introducera ett "premiumpaket” senare i år. Intressant är att företagsledningen tittat på hur till exempel streamingtjänsterna Netflix och Spotify tar betalt. Denna tjänst kommer kosta omkring 80-90 kronor i månaden, men gör att kunden kan göra sina affärer fritt.

Båda dessa nykomlingar, och det finns fler – till exempel etoro, har europeiska ambitioner med sina aktiehandelsplattformar. För att lyckas krävs det stora lokala anpassningar av produktutbudet och anpassning till nationella kontotyper. I Sverige krävs sannolikt möjlighet att erbjuda ISK-konton och kapitalförsäkringar för att lyckas övertyga marknaden.

Det är förmodligen bara en fråga om tid innan nykomlingarna skapat en struktur som är konkurrenskraftig i dessa avseenden. Detta kommer sätta svenska bankers aktiehandelstjänster och framför allt nätmäklarna under hård press. Flera banker har ju sänkt sina priser för att ta igen förlorad mark från bland annat nätmäklarnas gratistjänster för nybörjare. Flertalet av aktörerna på den svenska marknaden har också “krångliga” och svårbegripliga courtagemodeller.  Prisnivån är också hög, i synnerhet nätmäklarna, i jämförelse med det som de nya fintechplattformarna kan erbjuda. Under 2018 svarade courtageintäkterna för närmare hälften av Avanzas totala intäkter.

 

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna