Claes Folkmar, Realtid
Krönika

Risken i aktiemarknaden har stegrats – ändå jublar hejarklacken

Trots ett allt tunnare ledarskap på aktiemarknaden är hejarklacken fortsatt positiv till kursutvecklingen. Realtids Claes Folkmar förklarar varför.

Claes Folkmar
Publicerad 2021-09-20

“All dressed up but no place to go” lyder ett amerikanskt uttryck som brukar användas i börssammanhang. De ledande globala aktiemarknaderna befinner sig sedan en tid i ingenmansland. Viktiga ledande aktieindex i USA och Europa har fastnaten bit under tidigare toppnivåer. Under ytan har många amerikanska och europeiska börsbolag och sektorer fallit så pass mycket att det handlar om en korrigering; det vill säga att aktiekurserna fallit med mer än 10 procent. Indexnivåerna har visserligen påverkats en smula, men ett allt tunnare ledarskap har lyckats undvika att trampa på en mina. 

Det som ligger bakom värdekorrigeringarna är väl känt. För det första har det fortsatt starka pristrycket i den globala, i synnerhet den amerikanska, ekonomin fått många i investerarkollektivet att börja retirera från börsen för att minska riskerna. Är verkligen de starka inflationsimpulserna övergående när lönestegringarna nu tar fart? Det hävdar i varje fall centralbanksledningarna för Fed och ECB. För det andra har covidoron kring deltavarianten tagit ny fart när smittspridningen fortsätter trots att fler och fler nu är fullvaccinerade. För det tredje finns en oro i aktiemarknaden för de svaga ekonomiska signalerna som sipprar ut från kommunistdiktaturen Kina. 

Lägg därtill en formidabel kursutveckling sedan botten i mars 2020 som drivit upp värderingsmutiplarna på de flesta aktier. Enorma kapitalflöden i kombination med extrema centralbanksstimulanser har drivit aktiemarknaden till oväntat höga höjder. När centralbankerna nyligen börjat fundera på att sluta fylla på bålskålen (“tapering” eller dra ner på köpen av obligationer för att hålla räntorna låga) är det förstås många professionella investerare som börjar skruva på sig. Robert Shillers (nobelpristagare) tioåriga inflationsjusterade P/E-tal är uppe på extremt höga 38, endast överträffat en gång i historien under “dotcom”-yran vid millennieskiftet. Ett annat sätt att visa på de höga bolagsvärderingarna är earnings yield (inverterat P/E-tal) där nivån idag på 2,8 procent är rekordlåg och signalerar att aktier är dyra. 

Under de senaste månaderna har de flesta aktier i USA haft fler nedgångsdagar än uppgångsdagar. Det är ett tecken på att aktiemarknadssentimentet försvagats markant under tredje kvartalet. Historiskt har ett sådant mönster förebådat en större aktiepriskorrigering, alltså minst 10 procent på indexnivå, som drabbar hela marknaden. 

Hittills utgör de aktier som fallit kraftigt, och befinner sig omkring 20 procent under toppnoteringen som satts de senaste 52 veckorna, en mindre del av indexsammansättningen; eller cirka 15-16 procent om man baserar analysen på världens viktigaste aktieindex amerikanska S&P 500 (består i princip av det 500 största börsföretagen i USA). Oroande är att andelen vuxit de sista månaderna. Än värre blir det om man kryper nedåt på börsvärdestegen. I S&P:s index för “midcapbolagen” har runt 30 procent av aktierna fallit omkring 20 procent från toppen under de sista 52 veckorna. Värst, vilket är helt väntat med tanke på de extremt starka värdestegringar vi sett sedan pandemibotten i mars 2020, har S&P “smallcaps” drabbats, där närmare hälften av aktierna pressats med 20 procent under samma period. 

Ett snarlikt mönster går att se även på Stockholmsbörsen. Mindre aktier drabbas hårdare och tidigare när investerarkollektivet är osäkra om den framtida riktningen för indexutveckling. Ledarskapet på börsen ligger nu på betydligt färre, och indextunga, händer än under de tre-fyra senaste kvartalen. Det i sig betyder att risken i aktiemarknaden har stegrats. Detta då S&P 500 innehåller 500 bolag som står för 80 procent av det ackumulerade börsvärdet i USA, men så få som tio bolag står för 30 procent av marknadsvärdet i S&P 500. Här finns enorma börsgiganter som Apple, Microsoft, Alphabet (Google), Amazon, Facebook, Tesla, JP Morgan och Berkshire Hathaway.  Enormt mycket kapital är investerat i dessa bolag och flertalet av dem har dragit sitt strå till stacken i den mycket starka indexutvecklingen på den amerikanska aktiemarknaden under 2021; Facebook och Microsoft, till exempel, är båda upp 35 procent i år. De här börsjättarna har nästan blivit ”to big to fail” ur ett aktiemarknadsperspektiv. Börjar topp tio-bolagen skaka är det förstås mycket illa för kursutvecklingen i sig, men skulle även få betydande spridningseffekter där mängder av andra aktier också får problem. 

Trots ett allt tunnare ledarskap på aktiemarknaden är hejarklacken fortsatt positiv till kursutvecklingen. Investmentbanker, affärsmedia och andra i hejarklacken tror nästan alla på stigande kurser, eller snarare är det budskapet som sprids. Och, som sagt, med de stora centralbankerna som backar upp börsfesten med enorma mängder gratis “sprit” ytterligare en tid känns det lite som när brittiska fotbollssupportrar vänder sig bort från fotbollsplanen när det egna favoritlaget ligger under stort och sjunger för full hals “Let’s pretend we scored a goal, let’s pretend we scored a goal”, och sedan jublar som galningar.

Å andra sidan ligger det i saken natur att  investmentbankerna och viss affärsmedia hejar på börsuppgången; arvoden och vinster blir betydligt bättre än när kurserna faller och IPO-floden torkar upp. 

Platsannonser

Här är finansbolagen och advokatbyråerna som har fått mest i coronastöd
118 miljoner fördelades i branschen. Läs kommentarerna från de som fick mest.

Logga in