Annons

Annons

"Nätmäklarnas krångliga strukturer ger dyra affärer"

"Förklaringen till nätmäklarnas krångliga avgiftsstruktur är förstås att den är lönsam och att en förändring hotar att slå mycket hårt mot intjäningen. Å andra sidan gör courtagestrukturen att det blir svårt att ta till sig bolagets devis "mer till dig, mindre till banken”. Det skriver Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

Under 2018 lanserades aktietjänster i USA som i princip tillåter spararna att handla värdepapper utan att betala courtage om vissa villkor är uppfyllda. Alla kan via, till exempel JP Morgans You Invest tjänst, få 100 gratisaffärer om de blir kunder.

Detta var storbankens svar på de digitala uppstickare, till exempel Robinhood, som lyckats locka över retailkunder från traditionella aktiemäklare genom att erbjuda mycket låga avgifter. Kriget om kunderna de senaste åren har pressat avgiftsstrukturerna för aktieaffärer till rekordlåga nivåer.

På den svenska marknaden dominerar Avanza och Nordnet bland privatkunderna. Detta trots att båda fortfarande erbjuder en förhållandevis komplicerad och, för många, dyr prisstruktur.

Annons

Annons

Att göra aktieaffärer till så lågt pris som möjligt borde ligga i alla rationella aktieinvesterares intresse. Låga avgifter ger över ett långt perspektiv ett rejält bidrag till avkastningen; ränta-på-ränta effekten är en potent kraft även om besparingen kan tyckas liten i det korta perspektivet.

Hos Avanza och Nordnet är avgiftstrukturerna “krångliga” på så vis att kunden måste välja en “courtageklass” som sägs passa bra vid en viss storlek på de förväntade affärstransaktionerna. Både Avanza och Nordnet har fyra olika alternativ för normalkunden, som för övrigt är förvillande lika varandra.

Avanza och Nordnet, liksom flera andra aktörer som erbjuder aktiehandel mot retailmarknaden har också ett minimicourtage för de olika “courtageklasser” som de vill att kunderna väljer emellan. Detta gör att värdepappersaffärerna riskerar att bli dyra även om kunden håller sig inom det beloppsintervall som nätmäklarna anger som lämpligt vid val av “courtageklass”.

Ett exempel är, en kund hos Nordnet som valt “courtageklass mellan” (rätt val enligt nätmäklaren om kunden gör affärer mellan 46 000 och drygt 143 000 kronor). Detta kategorival har ett minimicourtage på 69 kronor, och rörligt courtage på 0,069 procent. Aktieaffärer i den nedre delen av beloppsspannet blir relativt dyrare än affärstransaktioner i den övre delen av spannet på grund av minimicourtaget på 69 kronor.

En konstruktion som inte är bra för kunden, men gynnsam för nätmäklaren. Viktigt att komma ihåg också är att transaktionskostnader för nätmäklaren inte varierar om kundens affärsbelopp varierar.

Betydligt värre blir det om kunden väljer att göra affärer som ligger utanför de beloppsgränser som nätmäklarna rekommenderar. Då kan storleken på courtaget i förhållande till affärsbeloppet förflytta sig tillbaka till 1990-talsnivån.

Om kunden som valt “courtageklass mellan” hos Nordnet, eller medium hos Avanza, gör en affär på omkring 3000 kronor, blir courtaget 69 kronor (minimicourtaget), eller 0,23 procent. Det kan ingen påstå vara billigt.

Problemet med höga avgifter vid aktietransaktioner uppstår på liknande sätt bland de kunder hos nätmäklarna som valt en “courtageklass” som bygger på att kunden förväntar sig att göra förhållandevis små affärer beloppsmässigt, men som går utanför gränserna på uppsidan.

Visserligen går det att byta mellan “courtageklasserna”, men det finns en tidsfördröjning (tidigast dagen efter ditt senaste byte) för detta som gör att kunden hamnar i ett vänteläge, vilket knappast är gynnsamt för kunden.

Förklaringen till att nätmäklarna har denna avgiftsstruktur är förstås att den är lönsam och att en förändring hotar att slå mycket hårt mot intjäningen. Hos Avanza, till exempel, stod courtageintäkterna för drygt 41 procent av de totala intäkterna i fjol. Å andra sidan gör courtagestrukturen att det blir svårt att ta till sig bolagets devis “mer till dig, mindre till banken”.

I synnerhet gäller det då storbanken Nordea har infört en betydligt billigare och framför allt “friare” modell för privatkunder, med ett lågt rörligt courtage och ett minimerat minimicourtage. Bankens courtagemodell (0,06 procent och minimicourtage på 1 krona) är klart bättre än nätmäklarnas för de flesta kunder i retailsegmentet upp till belopp på drygt 160 000 kronor per affär.

Den holländska nätmäklaren Degiro erbjuder också en mycket konkurrenskraftig courtagemodell för privatkunder, i synnerhet de kunder som gör affärer över 25 000 kronor. Degiro tar 5 kronor och 0,038 procent per affär. Något för Avanza och Nordnet ta efter.

 

Läs allt om:

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna