Annons

Annons

Folkmar7.jpg

Det blir stora effekter av AP-fondernas nya placeringsregler anser Realtids Claes Folkmar.
Det blir stora effekter av AP-fondernas nya placeringsregler anser Realtids Claes Folkmar.

Massiva nya flöden påverkar svensk finansmarknad

Upp till 300 miljarder kronor ska flöda till illikvida tillgångar som riskkapital och private equity, PE. AP-fondernas nya placeringsregler kommer att få stor påverkan på den svenska finansmarknaden, skriver Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Claes Folkmar

Claes Folkmar

Realtids reporter och krönikör Claes Folkmar är journalist med mångårig erfarenhet som expert inom skatte-, fond- och bolagsbevakningsfrågor. Mejla gärna dina synpunkter på hans krönika till claes.folkmar@realtidmedia.se.

Vid årsskiftet infördes nya placeringsregler för AP-fonderna. De nya reglerna kan sätta mycket stora belopp i rörelse på de svenska kapitalmarknaderna. Det kommer att få stor påverkan flöden och därmed prissättningen.

Reformeringen av placeringsreglerna har kommit till för att “modernisera” kapitalförvaltningen inom AP-fondssytemet, vilket förenklat handlar om att lagstiftaren vill ge AP-fonderna nya instrument och ett flexiblare mandat för att få upp avkastningen och därigenom försöka trygga pensionssystemets långsiktiga stabilitet.

Fonderna har i praktiken fått ett nytt “tillgångsindex” att förhålla sig till när portföljerna sätts samman. Illikvida tillgångar tillåts nu ta betydligt större plats än tidigare. Samtidigt är golvet sänkt för andelen räntebärande instrument i totalportföljen – från 30 procent till 20 procent. Fonderna får numera placera upp till 40 procent i illikvida tillgångar inklusive direktägda fastigheter. Tidigare fick fonderna maximalt investera 5 procent av den totala portföljen i illikvida tillgångar exklusive direktägda fastigheter.

Annons

Annons

När en förvaltningsorganisation får nya mandat kommer organisationen att anpassa sig till den nya verkligheten. Hur lång tid omställningsprocessen kommer att ta är naturligtvis svårt att avgöra. AP-fonderna är, delvis på grund av sin storlek, trögrörliga.

Utgångsläget skiljer sig också åt mellan AP-fonderna beroende på hur exponeringen mot illikvida tillgångar såg ut innan de nya placeringsreglerna började gälla. Inriktningen för samtliga kommer ändå att vara att gradvis öka andelen illikvida tillgångar. Om de fyra stora AP-fonderna skall dra sig upp mot 40 procent av sitt totala fondkapital på 1 340 miljarder kronor handlar det om uppemot 300 miljarder kronor som skall förflyttas mellan tillgångsslagen.

Oavsett om processen går fort eller långsamt kommer den få effekter på de svenska börs- och kapitalmarknaderna. Samtliga fyra AP-fonder har en kraftigt slagsida mot svenska aktier och obligationer jämfört med sammansättningen i globala aktie- och ränteindex. Hos AP 4 utgör svenska aktier nästan 15 procent av totalportföljen på knappt 350 miljarder kronor. Sveriges vikt i viktiga globala aktieindex är mindre än 1 procent.

Omallokeringen inom AP-fonderna för att öka andelen illikvida tillgångar (till exempel riskkapitalfonder och PE-fonder) kan ske genom att minska den globala exponeringen mot marknadsnoterade aktier och obligationer. Men eftersom det redan i utgångsläget finns en kraftig förskjutning mot svenska aktier och obligationer skulle detta snedvrida tillgångsexponeringen ytterligare mot Sverige. Det skulle öka riskerna i förvaltningen.

Därför är det troligt att det framför allt är de svenska delarna av tillgångsportföljerna hos AP-fonderna som kommer att få stryka på foten när fonderna ställer om sina portföljer. Detta kommer göra AP-fonderna till “naturliga” säljare på den svenska aktiemarknaden och obligationsmarknaden under lång tid framöver. Detta kommer påverka flödena till marknaderna och därmed prissättningen.

Ytterligare en del i omallokeringen inom AP-fondsystemet är att förändringarna troligen kommer påverka kostnaderna, dels genom att avgifterna generellt sett är betydligt högre vid investeringar i onoterade och illikvida tillgångar, och dels för att AP-fonderna förmodligen måste bygga ut sina organisationer med ny och dyr kompetens.

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna