Annons

Annons

Man blir inte bäst på sitt jobb genom att aldrig koppla av

Det tuffa livet som förvaltare och razzian som gjorde det möjligt att sparka Birgitte Bonnesen. Det är innehållet i chefredaktör Johan Såthes helgkrönika.

Johan Såthe

Johan Såthe

chefredaktör, ansvarig utgivare

Didner & Gerges Sverigefond var länge ett flaggskepp för den svenska fondbranschen. Framgångssagan berättades om och om igen, aktienördarna Adam Gerge och Henrik Didner hittade varandra i studentlivet i Uppsala i början av 90-talet och startade 1994 en fond tillsammans. De tittade på aktiekurserna på text-tv och skötte aktieförvaltningen med sunt förnuft och små risker. Duon har porträtterats otaliga gånger, att säga att radarparet blev folkkära är kanske att ta i – men det är inte långt ifrån. När sedan PPM introducerades år 2000 fick svenska folket nya miljarder kronor – med årlig påfyllning – att placera. Didner & Gerge blev snabbt en av de mest populära och framgångsrika fonderna. Med miljarder kronor i förvaltning blir en avgift på 1,22 procent av det förvaltade kapitalet en fantastisk affär. När 2018 tog vid var fonden värd 45 miljarder kronor och var därmed den största Sverigefonden alla kategorier.

Fem år tidigare, 2013, lämnade Adam Gerge och Henrik Didner över förvaltningen till kronprinsarna Adam Nyström och Gustaf Setterblad. Duon var även de ett ”radarpar” som framgångsrikt hade förvaltat fonden Didner & Gerge Småbolag. Grundarnas roll blev att vara ”bollplank” till de nya yngre förvaltarna.

Efter en ok start 2014 har Didner & Gerge Aktiefond haft svårt att slå index de senaste åren. Förra året var tufft för de flesta av bolagets fonder, Sverigefonden tappade hela 16 procent, vilket kan jämföras med den helt förvaltarlösa fonden Avanza Zero som gick ned med 7 procent. Detta ledde till att spararna tog ut 4,5 miljarder kronor från Didner & Gerge Aktiefond under 2018. Enligt Dagens Industri har fonden förlorat minst 300 000 sparare.

Annons

Annons

Det är alltså stora pengar på spel och ett stort ansvar att förvalta en så stor fond. Vad gick fel? Hur kunde två skickliga förvaltare vara sämre än en fond som bara är ett samlat aggregat av alla aktier på börsen?

Frågan är både enkel och svår svara på.

Det enkla svaret är att det är matematiskt logiskt att en aktiv förvaltad fond, oavsett förvaltare, inte alltid slår sitt index. Någon gånger missar man.

Det lite mer komplicerade svaret är Adam Nyström och Gustaf Setterblad kanske har haft ett ganska tufft uppdrag. Tiderna förändras, det sätt att tänka som funkade så bra för ”bollplanket”/överrockarna Adam Gerge och Henrik Didner kanske inte är lika effektivt i en ny tid som förändrats i grunden av digitaliseringen och annan ny teknik? Under de flesta av grundarnas år har också börsen gått mycket bra som helhet.

En annan faktor är givetvis storleken – som ju har betydelse. Att skapa avkastning på så många miljarder kronor – utan att ta för mycket risk – är mycket svårare än om man förvaltar en fond med mindre kapital. Ju större en fond blir, desto svårare blir det att hålla avkastningen uppe.

Grundarna verkar länge ha haft ett mycket stort tålamod med sina unga efterträdare. Den 20 januari i år intervjuade Realtids Margret von Platen Henrik Didner i en karriärintervju.

Henrik Didner säger i intervjun att han inte lägger sig i vilka aktier som köps. Och ”förvaltarna måste göra affärerna själva. Men de måste leverera bra avkastning på cirka tre års sikt”.

De stora sänkena var att fonden inte var med på Ericssons starka uppryckning, satt för länge med många H&M-aktier och dessutom köpte aktier i Danske Bank – innan banken drogs in i sin penningtvättshärva och störtdök på börsen.

I veckan verkar tålamodet ha tagit slut. Likt en klubbägare som till slut sparkar en fotbollstränare som inte vinner matcher fick en av förvaltarna, Adam Nyström, lämna sitt uppdrag.

Henrik Didner har tagit ett steg ut i offentligheten och har intervjuer i bland annat Dagens Industri, Affärsvärlden och Realtid berättat om varför man petar Adam Nyström och ersätter honom med Carl Bertilsson, som förvaltar USA-fonden hos Didner & Gerge idag. Blodflödet av avhoppade fondsparare måste stoppas.

Läs Realtids intervju med Henrik Didner här>>


Det samlade intrycket när man läst om förvaltarbytet hos Didner & Gerge är att det är ett oerhört tufft och utsatt arbete. Så här säger Henrik Didner i Dagens Industri om vilka krav bolaget har på en föräldraledig anställd: ”Den föräldralediga tänker normalt på aktier en stor del av tiden trots kontorsfrånvaron, så telefonkontakt sker relativt regelbundet.”

Läs hela Dagens Industris artikel här>>


I Realtids intervju med Sverker Brundin utvecklar Henrik Didner sitt resonemang>>

Går fonden lite dåligt är man väldigt utsatt som förvaltare. Det är väldigt tungt att vara sämre än index, säger Henrik Didner.

Verkligen. Att vara en två ansvariga förvaltare och vara den som tvingas sluta efter att fonden presterat sämre än index verkar mycket tungt.

Adam Nyström kommer nu vara borta ”större delen av 2019” på grund av familjeskäl, som är skälet till att han nu får lämna fonden eftersom han ”har haft svårt fokusera på arbetet” enligt sin arbetsgivare.

Jag vet inget om Adam Nyströms familjesituation. Men jag hoppas verkligen att han och hans familj mår bra och att han sedan kommer tillbaka till aktieförvaltningen. Jag hoppas också att Didner & Gerge ger honom det stöd han behöver i den här säkert tuffa situationen.

Jag håller med Henrik Didner om att man måste jobba väldigt hårt och ibland många timmar för att nå framgång i sitt yrkesliv. Jag har själv gjort just det.

Men jag tror också att det kan vara klokt att inte tänka på aktier – eller vad man nu jobbar med – dygnet runt. Kanske blir man till med en bättre medarbetare genom att ibland tänkta på något helt annat?  Nya intryck ger nya perspektiv som gör att man kanske kan bli ännu bättre på sitt jobb? Läs en bok eller gå på teater.

Själv tänkte jag alldeles för mycket på mitt jobb under mina två föräldraledigheter. Det blev jag inte en bättre journalist av. Inte en bättre förälder heller.

 ***

Ett bra avslöjande från Realtid i veckan: Swedbank byter revisionsbyrå, från Deloitte till PWC. Det känns som om det kan finnas en hel del saker att jobba med för PWC på Swedbank.

Läs mer här>>

***

Kommunikationsexperten Charlie Stjernberg analyserar Swedbanks kommunikationshaveri klockrent när jag intervjuade honom direkt efter att Birgitte Bonnesen hade fått sparken. Jag tror liksom Charlie Stjernberg att de stora ägarna och styrelsen är tacksamma över att de i sista stund hittade ett sätt att kunna sparka vd Birgitte Bonnesen utan att helt förlora sina ansikten.

Läs mer här>>

***

Swedbanks ordförande Lars Idermark äger 77 aktier i banken. Hans privatekonomi har därmed sannolikt inte tagit så stor skada av det kraftiga fallet i Swedbankaktien. Svaga ägare och ett tjänstemannastyre – utan egna pengar investerade – inte är inte vad Swedbank behöver just nu.

Realtids krönikör Per Lindvall håller med och uttrycker det så mycket mer elegant än vad jag klarar av>>

***

Börspodden intervjuade Unibets grundare och utlandssvensken Anders Ström i veckan. En imponerande person med intressanta insikter om både Sverige, spelmarknaden och livet. Gulligast var ändå hur stort det var för poddarna att det bli utsedda till ”börsens Solvalla” av travtokige Anders Ström.

***

Allt fler upptäcker och läser Realtids journalistik. I veckan satte vi nytt trafikrekord. Prenumerera på Realtids kostnadsfria nyhetsbrev här>>
 

***

Helgens måste: Allsvensk premiär 2019 på Friends, guldet ska försvaras.

 

Läs allt om:

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna