Foto: Pixabay
Krönika

BP:s nedskrivningsbeslut bottnar i flera faktorer

Beslutet från BP:s ledningsgrupp och styrelse att skriva ner värdet på stora olje-och gastillgångar är minst sagt dramatiskt. Realtids Claes Folkmar reder ut vad som ligger bakom.

Claes Folkmar
Publicerad 2020-06-17

Det handlar om en nedskrivning av fossila tillgångar på drygt 160 miljarder kronor, ungefär lika mycket som storbanken Handelsbankens börsvärde. Inga små summor alltså. 

Nedskrivningsbeslutet bottnar i flera faktorer, bland annat att BP-ledningen räknar med att coronaviruspandemin har en betydligt mer långsiktig påverkan än vad många tror när det gäller efterfrågan på fossila bränslen och därmed olje- och gaspriserna. 

BP-ledningen hänvisar även till att flera nya politiska beslut, framför allt inom EU, kring miljön som i ett lite längre perspektiv kommer att drastiskt minska användningen av fossila bränslen. Coronakopplade stimulansprogram som nu rullar ut i Europa för att stödja ekonomierna har en stark koppling till krav på “ren” energianvändning. 

Dessa faktorer gör att oljejätten tvingas justera sina långsiktiga prisförväntningar med omkring en tredjedel till omkring 55 dollar per fat för perioden 2020-2050. En förändring som gör att delar av BP:s reserver inte är lönsamma att utvinna. Oljan och gasen blir kvar i marken helt enkelt. 

BP har varit senfärdigt i sin omställning mot en mer grön energiproduktion jämfört med sina europeiska konkurrenter Total och Shell. Det var först tidigare i år som BP utfärdade ett löfte om att bolaget skall bli koldioxidneutralt till 2050.

Storleken på nedskrivningarna visar att BP-ledningen sannolikt menar allvar. Troligen finns det också en del baktankar med beslutet. För många stora och mäktiga institutionella aktieägare har ESG-frågorna (environmental, social and corporate governance)  blivit allt viktigare vid selekteringen av bolag som skall ingå i aktieportföljerna. Många förvaltare avstår helt från investeringar i bolag som sysslar med utvinning av fossila bränslen. BP:s nedskrivningen av reserverna och löften om en grönare produktion underlättar sannolikt för bolaget att komma in eller stanna kvar i portföljerna. 

Gröna löften kring omställning av energiproduktionen från de fossila bolagen är populärt hos de flesta, men aktiemarknaden verkar samtidigt inte övertygad. De amerikanska oljejättarna Chevron och Exxon Mobil värderas med en premie jämfört med de ”gröna” europeiska konkurrenterna. Amerikanerna är betydligt mindre inriktade på att minska sitt klimatavtryck. 

Förmodligen beror detta på att investerarkollektivet har svårt att se att omställningsstrategierna hos de fossila jättarna är en framkomlig väg. Investeringarna blir gigantiska och nya och snabbfotade aktörer kommer ta delar av den nya gröna energimarknaden. Det finns visserligen exempel på bolag som helt bytt skepnad från fossila bränslen till förnybar energi, men det handlar om mindre aktörer som till exempel danska Orsted som gått från fossilt till vind. 

Aktiemarknaden, åtminstone de investerare som inte lägger så mycket fokus på ESG-frågorna, verkar inte tro att energibranschens jättar klarar omställningen och favoriserar därför de bolag som snarare ägnar sig att “mjölka” ut så mycket som möjligt ur sina fossila tillgångar. 

Platsannonser