Krönika

Billig olja kan ställa till oreda i världsekonomin

Ett lågt oljepris kan ge kortsiktig lindring för världsekonomin. Men kostnaderna för klimatet och världsekonomin riskerar att bli höga, varnar Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Uppdaterad 2020-04-01
Publicerad 2020-04-01

Ett råoljepris på en dryg krona per liter sänder en starkt positiv impuls rakt in i den svårt sjukdomshärjade globala ekonomin. Utbudskriget mellan den av Saudiarabien dominerade priskartellen Opec och Ryssland i kombination med apokalyptiskt fallande efterfrågan i spåren av den pågående virusepidemin lindrar den djupa ekonomiska smärtan för både industrin och hushållen. 

En så låg prisnivå är naturligtvis mycket positiv kortsiktigt eftersom det ger andrum åt stora delar av världsekonomin. Samtidigt riskerar oljeprisutvecklingen försena de globala miljöambitionerna då prisnivån förändrar och försämrar de ekonomiska miljöomställningskalkylerna för industrin och i synnerhet för hushållen. Transportsektorn är den en av de absolut största producenterna av växthusgaser. 

När bensinpriset vid pumpen i USA faller till 5 kronor litern minskar individens incitament att byta explosionsmotorn till eldrift. Valet att byta bygger ju på en kalkyl där bränslepriserna är en viktig komponent. Så enkelt är det för majoriteten. Därför kommer oljeprisutvecklingen sannolikt slå mot den mycket positiva trenden där allt fler väljer eldrift eller hybridlösningar när de skaffar ny bil. I Sverige är problemet mindre eftersom bränslebeskattningen håller bensin- och dieselpriserna höga, men ett bensinpris på 12,5 kronor litern i stället för 16 kronor påverkar naturligtvis det nya bilvalet. En förskjutning i tid blir kostsam för miljön.  

I länder där fossila drivmedel inte beskattas överhuvudtaget, eller mycket lågt, försvinner incitamenten mer eller mindre helt. Så är fallet i flera folkrika och miljömässigt efterblivna stater som Indien och länder i mellanöstern och Sydamerika. 

Den brutala nedgången för oljepriset sätter också ett enormt tryck på flera oljeproducerande stater där intäktsbortfallet slår direkt mot hela befolkningen eftersom beroendet av oljeproduktionen går på djupet i samhället eller drar undan mattan för den nuvarande produktion. Det sistnämnda gäller bland annat USA, som seglat upp som en av världens största oljeproducenter via höga priser under flera år. Den amerikanska skifferoljan är idag utsatt för ett dödligt hot eftersom produktionskostnaderna klart överstiger världsmarknadspriset. 

Det finns därför starka skäl för den amerikanska administrationen att sätta press på bundsförvanten Saudiarabien och Ryssland att återigen komma till förhandlingsbordet för att minska produktionen och därmed få upp priset. Utbudskriget mellan Ryssland och Opec bottnar i att oljekartellens roll i oljemarknaden minskat i betydelse och att Ryssland kräver politiska eftergifter för att låta sig styras av Saudierna och kartellens krav på produktionsbegränsningar.  

Både Ryssland och Saudiarabien har mycket låga produktionskostnader och kan fortsätta sitt maktspel tills priset faller en bra bit under 10 dollar per fat. Det skulle vara gynnsamt för världsekonomin i det korta perspektivet men fortsatt krigföring hotar miljön och, framför allt den amerikanska, andra staters oljeproduktion. En utslagning i oljeproduktionen kan på sikt när den globala ekonomin vänder leda till en bristsituation där oljepriset skenar och återigen ställer till oreda i världsekonomin.  

Platsannonser