När e-kronan och andra länders digitala valutor slår igenom lär vi få vänja oss vid nya räntesättningar tror Pimcos Peder Beck-Friis. Foto (montage): Riksbanken/Pimco.
När e-kronan och andra länders digitala valutor slår igenom lär vi få vänja oss vid nya räntesättningar tror Pimcos Peder Beck-Friis. Foto (montage): Riksbanken/Pimco.
Penningpolitik

"Krisen påskyndar digitala valutor"

Räntenivåerna kommer att vara låga under överskådlig tid. Om det inte vore för beroendet av kontanta medel skulle de globalt vara negativa, enligt fondjätten Pimcos makroexpert Peder Beck-Friis.

Uppdaterad 2020-05-26
Publicerad 2020-05-25

Coronakrisen gör framtiden väldigt oviss. Det mesta beror på hur viruset sprids när de europeiska länderna nu börjar öppnas igen. 

– Räntorna kommer att förbli låga under lång tid framöver. Det beror även på faktorer som en åldrande befolkning och att sparandet tenderar att gå upp efter kriser samtidigt som företag försöker dra ned på risken i sina balansräkningar och bland annat lånar mindre. Effekten blir att räntan går ned, säger Peder Beck-Friis, portföljförvaltare på Pimco i London och expert på makroekonomiska trender med fokus på Europa.

En generell effekt av kriser är att de tenderar att öka takten i befintliga trender. Just nu syns det i ökad digitaliseringstakt och snabba förändringar i attityder till att arbeta hemifrån. Ytterligare ett exempel är skiftet från fysiska pengar till digitala och det sätter ytterligare press på centralbankerna att införa en digital valuta. Den svenska Riksbanken ligger här långt framme internationellt sett med planerna på en e-krona.

– Vi ser nu att räntorna globalt har rört sig mot noll. Även i USA. Anledningen till att vi har en nedre gräns på noll är just att vi har fysiska pengar. Du får garanterat noll procents avkastning på cash. Det är den största anledningen till att centralbankerna globalt inte kan sätta betydande negativa räntor. De vill nog det och det är därför de nu mer undersöker möjligheterna till en digital valuta, säger Peder Beck-Friis.

Ytterligare en tydlig trend är enligt Pimco ett skifte mot en mindre globaliserad värld. Det sänker världens BNP-utveckling. Samtidigt ökar stadigt effektiviteten på grund av den snabbt ökade digitaliseringen. De båda megatrenderna motverkar just nu varandra.

Om vi fokuserar på Sverige ser det ljusare ut. Den svenska skuldnivån är mycket låg i en internationell jämförelse, ungefär 35 procent av BNP. Snittet i euroområdet är runt 85 procent. Tyskland har en skuldnivå på cirka 60 procent av BNP, Italien hela 130 procent. England har 85 procent, USA 100 procent och Japan hisnande 240 procent av BNP.

– Det gör att det finanspolitiska utrymmet är betydligt större gentemot andra länder. Det är också hjälpsamt med en självständig centralbank, som de facto kan finansiera ekonomin med sedelpressen, säger Peder Beck-Friis.

Det är inte bara det att skuldnivån är låg. Räntorna är också låga, lägre än den nominella BNP-tillväxten när ekonomin är i jämvikt, vilket också ger ett stort utrymme till åtgärder för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Världen över ser vi nu också att centralbankerna är benägna och villiga att använda sedelpressen för att köpa statsobligationer. Sammantaget ger det enligt Pimco ett stort finanspolitiskt utrymme.

– Både den penningpolitiska och den finanspolitiska responsen i Sverige har varit generös så här långt. Samtidigt har restriktionerna varit betydligt lättare än i resten av Europa. Det gör att BNP-nivån och den ekonomiska aktivitetsnivån i Sverige ser ljusare ut än i många andra länder, säger Peder Beck-Friis.

Coronakrisen skyndar ytterligare på en annan långsiktig trend; penningpolitiken närmar sig alltmer finanspolitiken. 

– Efter den höga inflationen på 70- och 80-talen ville man på 90-talet separera sedelpressen från finanspolitiken. Under de senaste tio åren har inflationen globalt istället varit för låg. Då är det naturligt att beslutsfattare nu tycker att det är mer ok att penningpolitiken finansierar mer av de finanspolitiska åtgärderna än tidigare, säger Peder Beck-Friis.

Kommer den ökade skuldnivå som både den offentliga och privata sektorn nu tvingas bygga upp att leda till en ökad inflation? Inte troligt på kort sikt med exempelvis det låga oljepriset, enligt Pimco.

– Det finns en kapacitet i ekonomin som kommer ut först, innan företagen bestämmer sig för att höja priserna, säger Peder Beck-Fris.

Platsannonser