– Vi vet inte vad vi ska ta oss till för att få tillbaka pengarna – vart vi ska vända oss.  

Det säger Björn som är son till en äldre man som förmåtts investera 200 000 kronor i affärsmannen Lars-Erik Magnussons fastighetsaffärer via Reditum-obligationen.  

200 000 kronor är en försvarlig del av faderns totala tillgångar – tusenlappar som var tänkta att dryga ut pensionen och möjliggöra lite guldkant i tillvaron på ålderns höst.  

Sommaren 2020 skulle investeringen ha betalats tillbaka. Men hittills har fadern inte sett röken av pengarna.  

Guld och kristallkronor  

Björn försöker hjälpa sin pappa att få tillbaka det investerade beloppet. Och han har läst artiklar om Lars-Erik Magnusson på nätet – hur affärsmannen beskrevs som en av världens rikaste svenskar på 1990-talet.  

På den tiden lät sig Magnusson gärna intervjuas i sitt palatsliknande hus på 24 rum och 1 800 kvadratmeter i Amsterdam. Det skrevs om guld och kristallkronor, marmorstatyer, fontäner i trädgården, Rolls Royce- och Mercedes-bilar i garaget och ett eget jetplan med dubbelsäng. 

Sedan dess har det gått upp och ned för Dala-sonen Lars-Erik Magnusson. I spåren av Fermenta-kraschen blev han åtalad – sedan friad – för att ha försökt plundra börsbolaget Fermentas kassa. 

Under tidigt 2000-tal tog Lars-Erik Magnusson nya tag och satsade på Tyskland. Tidningen Fastighetssverige skriver om hur Magnussons bolag Larmag ägde ett stort fastighetsbestånd i Tyskland – 132 fastigheter som 2007 värderades till cirka en miljard euro – innan finanskrisen slog till. Enligt Magnusson kunde bolaget betala såväl räntor som amorteringar under krisen, men förlorade tillgångarna på grund av att ”loan to value sjönk under lånekontrakten.”

2016 förklarade Magnusson för Fastighetssverige att Larmag hade siktet inställt på holländska kontorsfastigheter:  

– Vi håller på att bygga upp bolaget, ambitionen är att bygga upp ett bestånd som genererar årliga hyresintäkter om 35-50 miljoner euro, för att i ett senare skede växa till över 100 miljoner euro per år, just nu har vi hyresintäkter på cirka 15 miljoner euro under kontrakt. Det är långsiktiga satsningar.  

För att finansiera satsningen tog Lars-Erik Magnusson bland annat upp ett obligationslån via Reditum – ett företag inom Larmag-gruppen – som enligt bolagets hemsida uppgick till 200 miljoner euro. Till Realtid har affärsmannen dock uppgett att lånet uppgick till 132,4 miljoner euro, motsvarade cirka 1,4 miljarder kronor med dagens växelkurs.  

– Pengarna har gått till att köpa kommersiella fastigheter i Holland, förklarade Magnusson i en intervju med Realtid sommaren 2021.  

Lovade betala tillbaka lånet 

Björns pappa fick rådet att placera sina pengar i Reditum-obligationen av sin finansiella rådgivare, ett anknutet ombud till Nord Fondkommission. 

– De sa att räntorna var bättre än de banken gav, men ”glömde” att informera om risken, säger Björn.   

Andra svenskar investerade samtidigt ovetandes och indirekt – via bland annat Falcon Funds fonder. 

Av Ekobrottsmyndighetens utredning framgår nämligen att Reditum-obligationen spelade en central roll i plundringen av Falcon Funds. Enligt tingsrättsdomen i det andra Falcon Funds-åtalet från mars i år existerade en omedelbar koppling mellan att pensionsmedel investerades i Reditum och att Falcon Funds huvudmän fick ut reda pengar från svindeln.  

Lars-Erik Magnusson har varken delgivits misstanke om brott eller åtalats med anledning av Falcon Funds-härvan. Däremot förhördes han av Ekobrottsmyndigheten i september 2019 och lovade redan då att Reditum-obligationen skulle betalas tillbaka.    

”Larmag har tillgångar så att de kan betala tillbaka bonden”, skrev Ekobrottsmyndighetens utredare vid en summering av förhöret.  

Men det ursprungliga återbetalningsdatumet som inföll sommaren 2020 kom och gick utan att de investerare som köpt obligationen via Nord Fondkommission fick tillbaka sina pengar  

Sedan dess har löptiden förlängts ett halvår i taget. Enligt Reditums hemsida har förlängningarna beslutats av obligationsinnehavarna i samband med extrainsatta möten på emittentens kontor – med adress i Luxemburg.  

Bland pappans epost har Björn hittat ett meddelande från Nord Fondkommission daterat 9 februari 2021: ”Emittent av obligationslånet har lämnat information att obligationslånet har förlängts än en gång via ett fordringshavarmöte.” 

I mejlet tipsar Nord Fondkommission också om att emittenten erbjuder ”investerare som har frågor att rikta dessa till styrelsen i Reditum S.A”.  

I somras skickade Björn frågor till den angivna adressen, men har hittills inte fått några svar.  

Sedan februari 2021 har det också varit tyst från Nord Fondkommission. 

”Ingen kommentar”  

Så sent som i somras – i juni 2021 – lovade Lars-Erik Magnusson återigen att obligationslånet skulle återbetalas i sin helhet.

– Vi kommer att betala tillbaka obligationen den 15 juli, sa han till Realtid.

Det löftet bröts redan efter några veckor när beskedet kom att återbetalningsdagen skjutits på framtiden en tredje gång – till januari 2022.  

I torsdags förra veckan var det dags igen. Då publicerades ett pressmeddelande på engelska med informationen att ett fordringshavarmöte kommer att hållas den 12 januari på kontoret i Luxemburg. Även denna gång står en förlängning av löptiden om sex månader på agendan.  

När Realtid ringer Lars-Erik Magnusson muttrar han ”ingen kommentar” och lägger på luren.  

Kris – eller ovilja? 

Enligt Reditums egna uppgifter har det pågått försök till refinansiering sedan åtminstone juli 2020. 1,5 år senare kvarstår refinansieringsproblemen enligt pressmeddelandet som publicerades förra veckan.  

Om detta är sant skulle det indikera att Magnussons fastighetsimperium befinner sig i kris: Ingen aktör på marknaden är villig att låna ut till, eller investera i, Larmag-gruppen.  

En annan möjlig förklaring kan vara att Lars-Erik Magnusson kan, men inte vill, betala tillbaka hela obligationslånet. 

Med guldkanten i händerna

Enligt egen utsago har Magnusson nämligen köpt upp hela 93 procent av det utestående obligationslånet – motsvarande ett nominellt värde om 123 av totalt 132,4 miljoner euro. 

Den dalafödde affärsmannen har sagt till Realtid att han köpte upp obligationerna till fullt pris på marknaden. Men det stämmer inte enligt åklagaren i Falcon Funds-målet som menar att det är bevisat att Lars-Erik Magnussons bolag var ”slutkunden” när Pensionsmyndigheten skulle avveckla Falcon Funds och via en förvaltare på Malta sålde ut Reditum-innehavet för cirka 10 procent av det nominella värdet.  

Oavsett vad Lars-Erik Magnusson betalade för obligationerna sitter han bildligt talat med Björns pappas ”guldkant i tillvaron” i sina egna händer. Om det stämmer att han kontrollerar 93 procent av rösterna kan han nämligen själv besluta om en förlängning av löptiden.

Då spelar det ingen roll att Björns åldrige far inte fått någon inbjudan till fordringshavarmötet på kontoret i Luxemburg. Det spelar ingen roll om samtliga investerare som köpt obligationen via Nord Fondkommission opponerar sig emot en förlängning. 

”Jag blir så arg”

Samtidigt som det står klart att obligationsinnehavarna inte får tillbaka sina pengar den här gången heller, har Nord-kundernas Reditum-innehav – som numera förts över till depåer på Alpcot – skrivits ned med 90 procent av värdet. Det beskedet fick investerarna från Alpcot i onsdags förra veckan.

Nedskrivningen kan tolkas som att bedömningen är att Lars-Erik Magnusson kommer att erbjuda sig att köpa tillbaka obligationerna från Björns pappa och övriga Nord-kunder, för endast 10 procent av det nominella värdet.

Till Realtid har affärsmannen nämligen sagt att målet ”är att köpa tillbaka allt – 132,4 miljoner euro”.

 – Blodtrycket åker upp när jag hör det här. Ja, vad fan tänker jag egentligen? Jag blir så arg. För Lars-Erik Magnusson kanske 200 000 kronor är smuts i plånboken. Men pappa har sparat ihop dessa pengar på en ”gnetarlön”, säger Björn och fortsätter:  

 – Varför ska han ta min pappas ålderdom ifrån honom? Och nu talar jag genom mina egna tårar.