Jonas Bonniers motbud: Noll kronor

Jonas Bonnier och Anna Toss kommer mötas i rätten. Syskonen Bonnier vägrar dela med sig av andelarna i Bonnierbolagen.

Uppdaterad 2016-02-16
Publicerad 2007-12-04

Den avlidne Lukas Bonniers utomäktenskapliga dotter Anna Toss kräver 35,6 miljoner kronor från sina halvsyskon.

Under Lukas Bonniers livstid skänkte han andelar i flera handelsbolag i Bonnierkoncernen till sina fem barn och åtta barnbarn. Gåvor som idag är värda 427,2 miljoner kronor. Anna Toss och hennes barn blev utan.

Ett 25 sidor yttrande har lämnats till tingsrätten där syskonen Jonas och Jan Bonnier med sina syskonbarn ger ett gemensamt svar till sin halvsyster.

Enligt Jonas Bonnier och hans syskon blev inte Anna Toss utan gåvor under deras pappas tid. Hon fick en bostadsrätt på Södermalm i Stockholm, ett sommarställe på Käringön vid Skeppshamnen och pengar.

Anna Toss ska ha fått sommarstället redan då hon var 12 år gammal. Efter gåvan ska Lukas Bonnier även ha gjort omfattande renoveringar av huset. Redan när Anna Toss fick sommarhuset hade det ett betydande värde, vilket efter det ska ha stigit åtskilliga gånger.

I dag vet dock inte hennes halvsyskon om hon fortfarande äger sommarstället eller om hon sålt det. De kräver därför att få veta storleken på en eventuell köpeskilling.

Bostadsrätten fick Anna Toss när hon var 26 år gammal. Redan fem år tidigare köpte Lukas Bonnier lägenheten och lät Anna Toss flytta in. Även lägenheten ska ha ett betydande värde idag. Inte heller här vet hennes halvsyskon om hon fortfarande äger den och vill därför veta hur mycket hon eventuellt har sålt lägenheten för.

Anna Toss ska också ha fått pengar av sin pappa vid flera olika tillfällen. Pengar av stora belopp som nu hennes halvsyskon kräver att få veta summan av.

Enligt halvsyskonen ska inte Lukas Bonniers gåvor till dem i handelsbolagen räknas in i testamentet, vilket Anna Toss kräver i sin stämningsansökan.

Anledningen är enligt halvsyskonen bland annat ett avtal som skrevs redan 1947 av deras förfäder som ägde handelsbolagen. Där står det att ägandet av andelarna ska behållas inom en snäv familjekrets. Utomäktenskapliga barn omfattades inte. 1953 skrev Lukas Bonnier under avtalet.

Även den långa tid som gått mellan gåvornas utlämning och Lukas Bonniers död pekar enligt halvsyskonen på att Lukas Bonnier inte avsåg dessa gåvor som förskott på sitt arv.

Ett av Lukas Bonniers syften var enligt Jonas Bonnier och hans syskon att ge dem kapital för att stimulera deras utbildning, självständighet och utveckling. Men kanske det viktigaste av allt: Han ville få dem aktiva i familjeföretaget. Hans önskan var att en ny generation med företrädare från den egna familjen skulle ta över och föra familjetraditionen vidare.

Men endast två av barnen blev verksamma i bolagen. Daniel Bonnier blev verksam på ledande befattning i Frankrike och Jonas Bonnier är numera vd i Bonnier AB.

Ett annat syfte var enligt syskonen Bonnier skatteplanering. Lukas Bonniers försökte reducera skatten för sig själv och familjekretsen. Genom överlåtelserna uppnådde han en reduktion av bland annat förmögenhetsskatten. Det rörde sig om betydande besparingar av skatt under flera år.

Han ville även behålla familjens inflytande i handelsbolagen. Genom gåvorna har allt fler familjemedlemmar involverats och engagerats som ägare. Hade han inte gett bort delar av sina andelar av handelsbolagen i gåvor till sina barn och barnbarn hade, enligt syskonen Bonnier, familjens inflytande reducerats.

Anna Toss ingick inte, enligt hennes halvsyskon, i Lukas Bonniers nära familjekrets och var inte uppfostrad i traditionen av familjeföretagande.

Om Lukas Bonnier ändå hade valt att ge Anna Toss andelar i bolagen hade det enligt det gamla avtalet lett till att de andelarna skulle ha återlämnats till hans syskon, deras familjer och de övriga släktingar som har andelar i bolagen när han avled. Då skulle hans närmsta familjs röststyrka reducerats.

Jonas Bonnier, Andreas Bonnier, Carl-David Bonnier, Beatrice Bonnier och Jan Bonnier är nu redo att möta sin halvsyster i domstol.

Anna Toss yrkar inte i sin stämningsansökan på att ta del i andelarna i handelsbolagen, utan använder istället de beloppen som måttstock för den laglott som hon nu kräver av sitt arv.

Platsannonser

Logga in