Henrik Stigells skatteskuld: 110 miljoner kronor

Henrik Stigell, tidigare chef för Erik Penser Fondkommission, dömdes till 1,5 års fängelse den 7 april 2016 för grovt bokföringsbrott. Nu sitter han på Asptuna och avtjänar sedan i mitten av januari sitt fängelsestraff för brott begångna så långt tillbaka som taxeringsår 2000.

När Henrik Stigell kommer ut till friheten om cirka ett år väntar dessutom verkligheten där Skatteverket kräver honom på cirka 110,5 miljoner kronor som nu ligger hos Kronofogden som krav sedan år 2008. Skulden har dock varit betydligt högre. År 2009 och 2010 skedde en nedsättning av kravet om först 28 miljoner kronor och sedan 29 miljoner kronor. Hittills i år, 2017, har skulden ökat med 5,5 miljoner kronor hos Kronofogden.

Henrik Stigell har processat mot EBM under en längre tid angående brottsmisstankarna grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott under taxeringsåret 2000. Han började avtjäna detta straff redan i april 2013 i anstalten Kolmården där han satt till början av juli samma år då han blev frigiven då Högsta domstolen beslutade att målet skulle tas upp för ny prövning i hovrätten. Så sent som den 7 april 2016 kom en dom från Svea hovrätt som friade honom från åtalspunkten grovt skattebrott och satte ned fängelsestraffet från 2,5 år till 1,5 år. Nedsättningen gjordes dels på grund av att Skatteverket år 2005 tagit ut Skattetillägg för taxeringsåret 2000, vilket i sådant fall skulle leda till dubbel bestraffning men också dels för den långsamma handläggningstid som förflutit. Hovrätten dömde även att han skulle få ersättning för en del av de kostnader som han lagt på sitt ombud under förhandlingarna i de tre instanserna. Det yrkade beloppet uppgick till cirka 250.000 kronor, vilket hovrätten bedömde som skäligt. Högsta domstolen valde därefter att inte meddela prövningstillstånd i oktober 2016.

Hittills under sin vistelsetid, från mitten av januari i år, på Asptuna har Henrik Stigell beviljats fyra permissioner, två av dessa längre än ett dygn.

Han har även beviljats innehav av tv, playstation och en cd-spelare av märke Sony Walkman på bostadsrummet.

Anstalten har även fattat beslut om besökstillstånd av sju familjemedlemmar och vänner men även om telefontillstånd till tio av Henrik Stigells familjemedlemmar och vänner inkluderat till hans advokat Per Lindell.

Henrik Stigell, som grundade it-bolaget Drax, har enligt domen använt sig av anonyma off-shorebolag, Bryson Investments Ltd och Scandinavian Capital Investment Ltd, i bland annat aktieaffärer för att undkomma skatt. Han ska ha använt sig av en så kallad ”trustee” i Gibraltar som stått för det formella ägandet och på så sätt har han försökt kringgå reglerna.

De regler som gällde vid den här tiden var att den som äger minst 10 procent i ett off-shorebolag ska betala skatt motsvarande i ett svenskt handelsbolag.

Tanken var, enligt åklagaren och domen, att Henrik Stigell skulle undslippa skatten genom bolagen Bryson och SCI, som bildats av rådgivningsfirman Utlandsjuristen och vars verksamhet kallats ”diskretionär förvaltning".

Henrik Stigell har nekat till anklagelserna och påstått att han medverkade vid bildandet av bolagen men för en kunds räkning och för kundens räkning ska han ha idkat handel med off-shorebolagen.

Målet handlar om vad som hände med de 129 miljoner nyemitterade Mirror-aktier, det vill säga blivande Drax Hol-aktier. Enligt vad som uppgetts i målet emitterades aktierna för att Mirror skulle kunna förvärva aktier i fyra apportbolag.

Åklagaren menade att Henrik Stigells bolag Lionell först förvärvat de fyra apportbolagen och därefter överlåtit dem till Mirror för 129 miljoner nyemitterade Mirror-aktier. Säljarna av apportbolagen fick omkring 45 miljoner aktier, nyckelpersoner i  blivande Drax-koncernen fick 34,5 miljoner aktier.

Lionell överlät även Mirror-aktier utan motprestation till Henrik Stigells off-shore bolag Bryson och SCI.

I Lionell uppkom en vinst på grund efter transaktionerna om 84 miljoner aktier i Lionell. Av denna vinst har 48,9 miljoner aktier tillfallit Henrik Stigell som destionerat dessa till depåer öppnade i off-shore-bolagens namn. Lionell har i den aktuella årsredovisningen för 1999 redovisat en omsättning om 0 kronor och kostnader om 32.254 kronor. Ovannämnda affärshändelser bokfördes aldrig och omnämndes aldrig i förvaltningsberättelsen. Henrik Stigell undertecknade bokslutet den 10 juni 2000.

Henrik Stigell använde sig alltså av en depå som öppnats i Bryson för att bedriva denna handel och unvika att betala skatt, enligt Svea Hovrätts dom.

Domstolarna är överens om att det var Henrik Stigell som även stod bakom de säljande off-shore-bolagen Bryson och SCI. Att han använt dessa för egen räkning och tillgodogjort sig de uppkomna inkomsterna och skatteförmånerna. "Det är därmed uppenbart att konstruktionen utgjort ett led i ett skatteundedragande upplägg för att undvika skatt".

Det börsnoterade bolaget Draxs värde på börsen var uppe som mest i 4-5 miljarder kronor.

Henrik Stigell sålde dock av sina Drax-aktier, trots att han lovat vara långsiktig ägare.

Henrik Stigell har dock även dömts tidigare i ekobrott. Redan i september 2004 dömdes han till ett och ett halvt års fängelse för medhjälp till trolöshet mot huvudman. Han hjälpte då en bekant att lura Skandia under åren 1998-1999 och lurat försäkringskoncernen på 11 miljoner kronor genom att ha sålt danska aktier ägda av Skandia till underpris till depåer kontrollerade av Henrik Stigell. Henrik Stigell tjänade själv 13 miljoner på affärerna som han tvingades betala tillbaka.

Henrik Stigell är utlandsskriven sedan 1999.