Ekobrott

Fredrik Rodger överklagar fängelsedom

Fredrik Rodger överklagar Svea hovrätts dom, samtliga delar utom svindleriet. ”Jag vill dock tillägga att det övergår mitt förstånd hur jag kunde dömas för detta brott,” säger han i en kommentar till Realtid.

Publicerad 2019-12-23

Fredrik Rodger, som var ägare, styrelseledamot och vd för Contender Kapital, dömdes för två veckor sedan till tre år och fyra månaders fängelse samt näringsförbud i fem år i hovrätten. Ett straff som innebar en skärpning från tingsrättens dom med fyra månader. Hovrätten valde att döma Fredrik Rodger även för svindleri under tiden den 9 november 2009-31 maj 2010 och för oredligt förfarande den 13 april 2012. Nu överklagar Fredrik Rodger, tillsammans med sina försvarare advokat Simon Bergström och advokat Börje Leidhammar domen. 

Fredrik Rodger yrkar att Högsta domstolen frikänner honom från ansvar för grovt försvårande av skattekontroll mellan 2008 och slutet av 2014, oredligt förfarande den 13 april 2012, grovt skattebrott mellan 2010 och mitten av 2012 samt grovt bokföringsbrott mellan 2009- slutet av 2013.

”Det finns stora frågetecken som man från hovrättens sida helt enkelt  struntat i, vilket är mycket anmärkningsvärt”, säger Fredrik Rodger i en kommentar till Realtid.

Han yrkar för frikännande i samtliga delar av de dömda brotten förutom svindleridelen. Fredrik Rodger förklarar för Realtid att anledningen till att han inte överklagar svindleridomen ”trots det mycket förvånande faktumet att jag blir dömd, är att detta till skillnad från de andra punkterna är en ren bevisfråga och därav utan intresse för Högsta domstolen”. 

”Jag vill dock tillägga att det övergår mitt förstånd hur jag kunde dömas för detta brott”, säger han vidare.

Tingsrätten frikände Fredrik Rodger i åtalsdelen om tre fall av grovt svindleri, men hovrätten ändrade alltså denna. Svindleriåtalet rör bland annat information i ett investeringsmemorandum för obligationerna High Yield 1, High Yield 2 och High Yield 3. 

En av låntagarna var CCMM som var aktieägare i en gruva i Alaska. I memoranda för HY2 och HY3 anges att CCMM ägde aktier genom ett dotterbolag. Enligt åklagaren är det vilseledande då CCMM inte ägde några aktier i det bolag som drev platinagruvan och inte heller hade tillräckligt med pengar för att förvärva aktier i det bolaget. Åklagaren har dessutom gjort gällande att CCMM vare sig direkt eller indirekt ägde aktier i det bolag som drev gruvan. Hovrätten menar dock att åklagaren inte lyckats visat att CCMM varken ägde aktier direkt eller i det bolag som drev gruvan. 

Hovrätten gav dock åklagaren rätt i en del av svindlerimisstankarna som handlar om lånet skulle användas för aktieägartillskott till GKL. Det är alltså visat att lånen till CCMM till viss del använts för betalningar till GKL. Av utredningen framgår vidare att detta fördelar sig med drygt 50 miljoner kronor från lånelikvider avseende HY1 samt cirka 18 miljoner kronor avseende HY2 respektive HY3. 

I respektive investeringsmemorandum för obligationerna HY1 och HY2 anges, som åklagaren också angett, att huvuddelen av lånet ska användas för investeringar i gruvan. I investeringsmemorandum för HY3 anges dock att en stor del av lånet ska användas för investeringar i gruvan. 

Hovrätten skrev även att det är tydligt att ”Fredrik Rodger kände till åtagandet att investera/göra aktieägartillskott till GKL med sammanlagt 306 miljoner kronor. Hovrätten menar att Fredrik Rodger "har haft uppsåt såvitt gäller de vilseledande uppgifterna i investeringsmemorandumet för HY1 om att huvuddelen av lånet till CCMM skulle gå till gruvan och att dessa varit ägnade att påverka bedömningen av HY1 och därigenom medföra skada”. 

Fredrik Rodger berättar för Realtid att han skrev viss brödtext i det omtalade memorandumet medan advokatfirman Gernandt & Danielsson, som tog cirka 7,2 miljoner kronor för att sätta ihop HY-obligationerna, skrev resten och även stod för utformningen av panten helt utan hans inblandning. 

Fredrik Rodger menar dessutom att han inte hade någon insyn i Johan Ulanders företagssfär.

Inför varje utbetalning erhöll han från låntagarna (CCMM & Ducom) en skriftlig bekräftelse på att alla lånevillkor var uppfyllda enligt memorandumet (annars betalades inga pengar ut och denna rutin utarbetades också av G&D).

Fredrik Rodger uppger även till sitt försvar att han skriftligen fick från både Johan Ulander & GKL bekräftat att panten var fullt betalt.      

Fredrik Rodger yrkar även till Högsta domstolen att han ska få ersättning med 787 880 kronor inklusive moms för ersättningen till advokat Börje Leidhammar för hans arbete.

Han yrkar även ersättning om 152 500 kronor inklusive moms för ersättningen till sakkunnig professor Erik Nerep.

Fredrik Rodger yrkar även att det utdömda fängelsestraffets längd sätts ned. Han vill helst ha en villkorlig dom och pekar på den tid som har gått i förhållande till brotten, i andra fall villkorlig dom med böter och/eller samhällstjänst.

Han anser inte att näringsförbud är påkallat oavsett utfall i Högsta domstolen.

När det gäller åtalspunkterna om försvårande skattekontroll hänvisar ombuden till att det strider mot legalitetsprincipen att fälla någon för detta brott i en utländsk filial. Fredrik Rodger och hans ombud anser att det är ”av vikt för rättstillämpningen” att Högsta domstolen slår fast huruvida det är i linje eller i strid med legalitetsprincipen att döma någon för försvårande av skattekontroll på grund av åsidosatt bokföringsskyldighet som har sin grund i utländsk filial. De pekar på att underrättspraxis spretar där Svea hovrätt har meddelat domar även med motsatt utgång.

När det gäller domen för brottet oredligt förfarande har alltså underinstanserna haft olika syn på huruvida Fredrik Rodger ska dömas för detta eller ej. Svea hovrätt ansåg att det var styrkt att målsäganden ”till följd av Fredrik Rodgers vilseledande handlade förmåtts till en disposition som inneburit skada”.  

Enligt överklagan handlar det nu om en tolkningsfråga om vad som ingår i begreppen ”förmår någon till handling eller underlåtenhet” och därigenom ”skadar den vilseledde”.

Hovrätten ansåg att Fredrik skulle ställas till svars för att Global Gold gav Amarant Mening betalningsanstånd, med utgångspunkt att det förelåg en giltig garanti. Global Gold har därmed ödslat tid, resurser och kostnader på att förmå Contender Kapital att betala, enligt garantin.

Fredrik Rodger och hans försvarare anser att det är viktigt att Högsta domstolen på ett tydligt sätt slår fast vad för handlingar/ageranden som ryms inom straffbudet för oredligt förfarande samt däri stipulerat skaderekvisit.

När det gäller åtalspunkterna rörande grovt skattebrott pekar försvaret på att Fredrik Rodger har lämnat särskilda upplysningar i de båda årens inkomstdeklarationer om de upptagna lånen. Försvaret anser att det finns ett starkt behov av vägledning från Högsta domstolen om var gränsen går för när utredningsskyldigheten aktualiseras från Skatteverkets sida.

”Genom upplysningarna har Fredrik Rodger fäst Skatteverkets uppmärksamhet vid den skatterättsliga frågan om att erhållna medel avsåg lån och inte lön”, skriver försvararna och menar att oriktig uppgift inte kan anses ha lämnats. Försvaret är också frågande till huruvida Fredrik Rodger kan ha haft uppsåt till skatteundandragande när han öppet redogjort för omständigheterna i sina självdeklarationer.

Försvararna skriver att Högsta domstolen bör lämna en vägledning i fråga om orsakssambandets tolkning och tillämpning i straffrätten med beaktande av strängare beviskrav som gäller i sådan process jämfört med skatteprocessen. I Fredrik Rodgers mål saknas en skatterättslig bedömning i förvaltningsdomstolarna.

De menar att utredningens robusthet är svag och att de beviskrav som gäller i brottmål ej har tillämpats.

Fredrik Rodger fälldes även i hovrätt och tingsrätt för skattebrott då det inte fanns någon anmälan för registrering av Contender Management som arbetsgivare. Fredrik Rodger hävdar att de ersättningar som betalades ut av Contender Management till honom inte har något att göra med Contender Kapital AB.

Försvararna anser att gränsdragningen mellan skattebrott och skatteredovisningsbrott behöver förtydligas och att Fredrik Rodger dömts felaktigt.

När det gäller grovt bokföringsbrott handlar det om brygglånet till Scandinavian Business Solutions och de utställda garantierna. Avgörande för prövningen i denna punkt är om Fredrik Rodger i egenskap av vd i Contender Kapital hade behörighet att teckna garantierna för bolaget.

. Hovrätten ansåg att garantierna kvalificeras som en ”löpande” åtgärd och därmed något som Fredrik Rodger hade behörighet för. Försvararna pekar på att Svea hovrätt inte prövar om Fredrik Rodger fått styrelsens förtroende även aveende garantierna och om muntliga beslut även togs om garantierna. Inget styrelsebeslut fattades alltså och Fredrik Rodger utgick enligt egen utsago från att garantierna enkom avsåg säkerställandet av panten till långivarna, vilket utformades av advokatfirman Lindahl. 

Försvaret pekar på att de påstådda bristerna inkluderar utbetalningar till tre kollegor som avsåg lån men som enligt Svea hovrätt skulle betraktas som löneutbetalningar. Försvaret pekar dock på att dessa belopp innefattar två skattebrottsutredningar där den ena lades ned samt en ytterligare där den åtalade blev frikänd.

Sedan tas det så kallade GKL-lånet upp. Försvararna pekar på att det saknas underlag för hovrättens slutsats att detta lån faktiskt har utbetalats till Contender Kapital.

”Om utbetalning av lånemedlen inte skett till Contender Kapital, vilket är Fredrik Rodgers ståndpunkt, har det inte heller funnits anledning att redovisa utbetalningen som en skuld och en tillgångsökning”.

 

Contender-obligationerna

Obligationsserien Contender High Yield 1-4 gavs ut under åren 2010-2012 när Johan Ulander hade finansieringsbehov i det egna bolaget Ducom DMCC och det delägda dotterbolaget Conventus Commodities Minerals & Mining, CCMM.

Totalt 590 miljoner kronor togs in från investerare, merparten svenskar, som fick löften om god avkastning i form av ränta samt säkerheter i Lars Guldstrands GKL Growth Capital.

Pengarna investerades bland annat i gruvtillgångar bland annat i gruvbolaget XS Platinum vars fyndighet fanns i Alaska. Gruvtillgångarna låg senare till grund för bolag som Amarant Mining och Alluvia Mining (tidigare XS Platinum).

Under 2012 och 2013 blev kapitalbristen i sfären akut med följande att räntebetalningar och senare återbetalningar av lånen fick skjutas på framtiden. Förutom Contender-obligationerna har sfären även tagit in finansiering genom andra former av värdepapper och fonder, alla med koppling till samma gruvverksamhet.

Någon varaktig drift lyckades dock inte bolagen få igång utan tvingades lämna prospekteringsområden och gruvor.

Platsannonser