”Föråldrad arkivlagstiftning utgör ett hot mot demokratin”

Dag Hammarskjöldsamlingen, Codex argenteus – Silverbibeln, och Stockholms stads byggnadsritningar. Det är några av Sveriges nuvarande världsminnen. Till listan läggs från och med idag även Tryckfrihetsförordningen – världens äldsta lag som reglerar pressfrihet och den allmänna tillgången till offentliga handlingar.

– Genom tryckfrihetsförordningens utnämning till världsminne blir det naturligt för Sverige att lyfta frågor om yttrandefrihet och bjuda in till samtal om pressfrihet och demokrati på den internationella arenan, säger ställföreträdande riksarkivarie Kajsa Hermodsson till Realtid.

Hon arbetar på Riksarkivet, som är den myndighet som ansvarar för arkiveringen av Tryckfrihetsförordningen.

– Sveriges tryckfrihetshistoria är fylld av framgångar och bakslag och visar också hur skör denna frihet kan vara. Den första tryckfrihetsförordningen blev kortlivad och upphörde i praktiken redan efter sex år då Gustav III gjorde sin statskupp. TF 1766 fortsatte dock att vara ett riktmärke som senare debattörer och lagstiftare hänvisade till, så den har haft betydelse för det fria ordet i Sverige ända in i modern tid, säger Kajsa Hermodsson.

De kanske mer kända världsarven utgörs av de kultur- och naturmiljöer i världen som anses vara ojämförligt mest enastående och av stor betydelse för hela mänskligheten. Ett världsminne är däremot ett dokument, arkiv eller en samling, som är av stort värde för mänskligheten. Riksarkivet ansvarar även för ett annat världsminne i form av Alfred Nobels familjearkiv.

Kajsa Hermodsson förklarar för Realtid att utnämningen förhoppningsvis sätter ljuset på vikten av tillgång till information för att vårt demokratiska samhälle ska fungera.

– Tryckfriheten kan anses hotad i flertalet länder i samband med exempelvis konflikter. Ett världsminnesutnämnande av TF 1766 kan förhoppningsvis inspirera och påverkan i rätt riktning, säger hon.

Vad har svensk arkivlagstiftning för betydelse för tryckfrihetsförordningen?
– Rätten av att ta del av allmän handling är en grundförutsättning för insyn i våra offentliga verksamheter. Arkivlagen grundar sig på att allmänna handlingar bevaras för rätt till insyn, rättskipning och möjlighet till forskning. Myndigheternas arkiv är också en del av vårt gemensamma kulturarv, säger hon.

Upplever ni att arkivlagstiftning och tryckfrihetsförordning hotas idag?
– Arkivlagstiftningen är inte hotad men däremot otidsenlig. Den behöver ses över för att omfatta det digitala området. En föråldrad arkivlagstiftning utgör ett hot mot demokratin och riskerar att samhällsinformation tappas bort. Man behöver också fundera på vad och vilka lagstiftningen ska omfatta. I stället för bara allmänna handlingar bör lagstiftningen ta sikte på att definiera begreppet samhällsviktig information och också utreda vad det begreppet ska innefatta, säger Kajsa Hermodsson.