Annons

Annons

panel15nysvart-vit.jpg

I panelen sitter Rikard Josefson, vd för Avanza, Anders Danielsson, vd för Nordnet, Berit Behring, vd för Danske Bank i Sverige, Advokat Björn Wendleby på Harvest advokatbyrå och Henrik Norén på Nordicus Capital.

Enig panel - Mifid II en försämring

Fyra av fem i veckans fredagspanel anser att bolagsbevakningen "definitivt" har försämrats efter Mifid II trädde i kraft. I panelen sitter Rikard Josefson, vd för Avanza, Anders Danielsson, vd för Nordnet, Berit Behring, vd för Danske Bank i Sverige, Advokat Björn Wendleby på Harvest advokatbyrå och Henrik Norén på Nordicus Capital.

Det är nu drygt ett år sedan Mifid II trädde i kraft. Förberedelserna i branschen inför regeländringarna och oron för konsekvenserna av Mifid var stora. Hur har det nu gått?

 

Rikard Josefsoon, vd för Avanza:

Annons

Annons

Hur har dessa regeländringar påverkat er? 
– Positivt, kunderna får en mer information om kostnader vilket är viktigt när man gör sina val av sparande. Nu får kunden också en totalkostnad för 2018 vilket är viktigt information för kunden att utvärdera sin bank. 

Hur har bolagsbevakningen förändrats?
– När det gäller bolagsbevakningen är inte analyser lika tillgängliga för alla vilket naturligtvis är negativt för kundernas beslutfattande

Har ni märkt av någon oväntad konsekvens?
– Vi har inte sett någon oväntad konsekvens, dock är kunderna mer prismedvetna och det tycker vi är positivt

 

Anders Danielsson, vd för Nordnet:

Hur har dessa regeländringar påverkat er? 
– Överlag är Mifid bra och har fått positiva konsekvenser för privatspararna – det handlar bland annat om ökad information, kundskydd och tydligare redovisning av kostnader. En positiv effekt i praktiken är att många sparare har fått upp ögonen för vad det kostar att vara kund hos sin traditionella bank. Transparens är en grundläggande värdering för oss sen länge, så det är bra.

Hur har bolagsbevakningen förändrats?
– Definitivt till det sämre. De stora etablerade analyshusen fortsätter att bevaka de stora bolagen och kanske några på mid-cap-listan. Dock är många av de företag som spararna tycker är intressanta av lite mindre storlek, och där har genomlysningen blivit sämre. Vi försöker möta informationsbehovet på andra sätt, t.ex. genom vårt sociala investeringsnätverk Shareville, där spararna diskuterar investeringar direkt med varandra.

Har ni märkt av någon oväntad konsekvens?
– Jag tycker det är oväntat att de större aktörerna inte har anpassat sig mer. Traditionella banker sitter fortfarande ihop med sina fondbolag och sina försäkringsbolag, och tar fortfarande ut lika höga avgifter totalt som förr.

 

Berit Behring, vd Danske Bank i Sverige.

Hur har dessa regeländringar påverkat er?
– MifidII var en stor implementering avseende områden som systemstöd, processer, utbud och servicemodell. Syftet med regleringen var att skapa ett ökat investerarskydd, transparens och minska de finansiella riskerna i spåren av finanskrisen – det är positivt. Sedan har regleringen medfört utmaningar som ett minskat produktutbud för kunderna men också svårare att tillhandahålla finansiell information.

Hur har bolagsbevakningen förändrats?
– I vårt fall har inte bolagsbevakningen påverkats negativt. Just information och analys är ett område där förändringarna i regelverket inneburit en mer stringent prissättning på kvalificerad analys. Vi har en stark analysavdelning och vårt huvudfokus är som tidigare att tillhandahålla fördjupad analys för en professionell målgrupp och vi ser att vår nordiska småbolagsbevakning blivit än mer eftertraktad i och med Mifid II, varför vi snarare allokerar mer resurser till detta segment.

Har ni märkt av någon oväntad konsekvens?
– För oss som utmanare på den svenska bankmarknaden innebär en ökad transparens att kunderna ökar sin medvetenhet och ser på alternativa bankpartners. Så för oss är regleringarna en affärsmöjlighet.

 

Björn Wendleby, advokat och managing partner på Harvest Advokatbyrå

Hur har dessa regeländringar påverkat branschen?
 Regeländringarna har medfört betydande kostnader för branschen. Regelmässigt har de även fått till följd att enskilda bolag gjort en strategisk översyn av sina tjänster och produkter och förändrat sin verksamhet. Vi ser även en trend att många mindre aktörer blir anknutna ombud till större bolag, istället för att själva söka tillstånd. En annan konsekvens är att det är en tydligt att förekomsten av tredjepartsersättningar minskar och att kostnader i större gard debiteras kunderna direkt istället för indirekt.

Hur har bolagsbevakningen förändrats?
– Den har helt klart försämrats. Kapitalförvaltare och andra aktörer som tidigare betalade för analys som  en del av courtaget har i stor utsträckning visat sig vara ovilliga att betala för analys när den nu säljs separat. Detta har fått till följd att de bolag som tillhandahåller analys drar ner på bevakningen av börsnoterade bolag eftersom de inte kan få betalt för analyserna. Men samtidigt bör man komma ihåg att syftet har varit att tydliggöra kostnaden för analys. Är kapitalförvaltare inte längre intresserade av att betala för denna är det i praktiken börsbolagen själva som i större utsträckning än idag måste börja använda sig av analystjänster, för att upprätthålla en bra bolagsbevakning av sitt bolag i aktiemarknadens intresse. 

Har ni märkt av någon oväntad konsekvens?
– De nya reglerna har ännu så länge varit ikraft relativt kort tid och vi har inte märkt av någon egentlig oväntad konsekvens.

 

Henrik Norén, Managing Director och Partner på Nordicus Capital

Hur har dessa regeländringar påverkat er?
– Vi är positiva till de förändringar som Mifid II innebär. Ökat informationskrav vid fondrådgivning - inte minst om kostnaderna - bidrar till att de mest konkurrenskraftiga fonderna efterfrågas, vilket gynnar kunden. För de rådgivare som kan kalla sig oberoende finns numera ingen dold agenda. Tidigare fanns incitament att lyfta fram dyra fonder där ersättningarna från fondbolagen kunde vara som störst. En konsekvens av regeländringarna är en viss generell prispress på fondavgifterna, men framförallt att passiva indexfonder ökat i efterfrågan. Indexfondernas låga avgifter gör att de på lång sikt nästan alltid är att föredra framför aktiva fonder och de hamnar därför ofta i centrum vid en oberoende rådgivning. För de rådgivare som inte är oberoende finns dock den gamla incitamentsstrukturen kvar. Visserligen ska rådgivaren då redovisa hur stor provisionen är och förklara varför denna gynnar kunden. Jag tror ändå att kunden i många fall är i ett underläge och att redovisningskraven - även om de har ett gott syfte - inte räcker för att undanröja intressekonflikten mellan kunden och rådgivaren.

Hur har bolagsbevakningen förändrats?
– De allra flesta är nog överens om att uppdelningen av analys- och mäkleritjänsten inneburit att de mindre bolagen får sämre bevakning. Det rationella för analysföretagen bör vara att fokusera på det som är mest lönsamt, vilket sannolikt är att analysera de större bolagen i kombination med intressanta mindre tillväxtbolag. Är detta bra eller dåligt? Å ena sidan finns risken att den växande skaran av bolag utan bevakning får svårare med finansiering, vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv sannolikt är mindre bra. Å andra sidan kan man tycka att varje bolag bör kunna stå på egna ben. Tidigare subventionerades småbolagsbevakningen av courtageintäkter från de större bolagen.

Har ni märkt av någon oväntad konsekvens?
– Förändringen mot oberoende rådgivning (utan provisioner) går oväntat långsamt. Många rådgivare är kvar i den gamla incitamentsstrukturen och trycket från kunderna är inte tillräckligt stort för att ändra på det. Om förändringstakten inte ökar bör man fundera på ytterligare åtgärder eller på att införa ett totalt provisionsförbud. 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons