Annons

Annons

Mats-Kinnwall-Lena-Hagman-Teknikforetagen-Zombieforetag.jpg

Sveriges och även EMU:s extrema lågräntepolitik innebär med stor sannolikhet att andelen zombieföretag har fortsatt att öka under de senaste åren, skriver Mats Kinnwall och Lena Hagman på Teknikföretagen idag på Realtids debattsida.
Sveriges och även EMU:s extrema lågräntepolitik innebär med stor sannolikhet att andelen zombieföretag har fortsatt att öka under de senaste åren, skriver Mats Kinnwall och Lena Hagman på Teknikföretagen idag på Realtids debattsida.

Zombieföretag skapar målkonflikt för Riksbanken

Andelen ”zombieföretag” som bara existerar för att det är billigt att finansiera nya lån växer ständigt. Mats Kinnwall och Lena Hagman på Teknikföretagen varnar för konsekvenserna för Sverige om vi låter den här utvecklingen fortsätta.

Som svampar ur marken har så kallade ”zombieföretag” vuxit fram i myllan av ihärdigt låga räntor, lågproduktiva företag som normalt hade konkurrerats ut om räntan legat högre. Ju längre zombieföretag kan överleva desto mer bidrar de till stagnation i ekonomin. Det skapar en målkonflikt för Riksbanken, som flaggat för fortsatt låg ränta för att få upp inflationen till inflationsmålet. Samtidigt får det zombieföretagen att växa ytterligare och drar ned ekonomin i stagnation, med låg inflation som följd: ett moment 22.

Företag klassas som zombieföretag då de inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period. De tränger undan mer produktiva företag från att expandera och få tillgång till kapital för investeringar. Dessutom tar zombieföretagen arbetskraft i anspråk som annars hade kunnat användas för mer produktiv verksamhet.

Zombieföretagen sänker också den genomsnittliga lönsamheten i ekonomin genom att pressa upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Det betyder i sin tur att lönsamhetskraven på icke-zombies från kreditgivarna ökar.

Annons

Annons

Andelen zombieföretag har stigit från cirka 2 procent i slutet av 1980-talet till omkring 12 procent 2016 i 14 länder, där Sverige ingår, enligt en rapport från BIS. Studien visar dessutom att en allt lägre räntenivå gradvis har minskat det finansiella trycket på zombieföretag att strukturera om verksamheten, alternativt lägga ned.

Andelen zombieföretag i Sverige har ökat från 8,3 procent 2007 till 11,5 procent 2013 av den totala kapitalstocken, enligt OECD. Bland de 15 OECD-länder som studeras har Sverige en högre andel zombieföretag än sju av länderna. Om Sverige skulle få ned andelen zombieföretag till ett minimum ett enskilt år skulle det ha höjt multifaktorproduktiviteten i näringslivet med 0,9 procentenheter, enligt OECD:s beräkningar.

Icke-zombieföretag har fått det svårare att få banklån i sektorer med en relativt högre andel kapital utlånat till zombies.

BIS-studier visar att fallet i korta marknadsräntor med 10 procentenheter sedan 1980-talet förklarar 17 procent av ökningen i zombieandelen. Banker som ökat utlåningen till zombieföretag har en tendens att låta dem överleva. Låga räntor förstärker denna tendens genom att öka bankernas riskaptit och därmed utlåning till zombies.

Sveriges och även EMU:s extrema lågräntepolitik innebär med stor sannolikhet att andelen zombieföretag har fortsatt att öka under de senaste åren. Det betyder också att den extrema penningpolitiken bidragit till det fortsatta fallet i produktiviteten under senare år. Dessutom har både Riksbanken och ECB signalerat att den extremt låga räntan kommer att bestå under lång tid framöver. Därmed ökar risken för att både Eurozonen och Sverige hamnar i ett Japanscenario med låg tillväxt och en inflation som biter sig fast på låg nivå.

Under senare tid har argumenten att en svag krona sänker konkurrens- och omvandlingstrycket i ekonomin duggat tätt. Visserligen kan det ligga något i detta, men vi ser en stor skillnad mellan en konkurrensdevalvering, som under 1980-talet, och de senaste årens marknadsdrivna kronförsvagning:

Kronan kan snabbt börja stärkas igen, vilket företagen måste ta höjd för. Ett större hot är  lågräntepolitiken som minskar omvandlingstrycket och hotar produktivitet och tillväxtkraft. En räntehöjning skulle mycket väl kunna vara att föredra framför en fortsatt lågräntepolitik som leder till stagnation även om det skulle äventyra inflationsmålet.

Mats Kinnwall, chefsekonom Teknikföretagen, Lena Hagman ekonom Teknikföretagen.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons