Finans Debatt

”Vilseledande och svårbegripligt om aktiva fonder”

Taggar i artikeln

Aktiva Fonder Indexfonder
Henrik Norén, Managing Director and Partner på ​​​​​​​Nordicus CapitalHenrik Norén, Managing Director and Partner på ​​​​​​​Nordicus Capital
Henrik Norén, Managing Director and Partner på ​​​​​​​Nordicus Capita.
Publicerad

”Om indexfonder verkligen vore en succé för fondbolagen hade vi antagligen sett mer av den varan i Sverige.” Det skriver Henric Norén på Nordicus Capital i en replik på PO Nilssons inlägg om fördelarna med aktivt förvaltade fonder.

Om indexfonder vore en succé för fondbolagen hade vi antagligen sett mer av den varan i Sverige. Nej, sanningen är nog den att dessa lågmarginalprodukter är lite för bra för konsumenten och därför lite för dåliga för fondbolagen och bankerna för att på allvar lyftas fram i skyltfönstren.

Trots den undangömda platsen växer indexfonderna så det knakar. Under 2018 var inflödet i aktieindexfonder i Sverige 22,7 miljarder kronor, samtidigt som aktiva aktiefonder hade ett utflöde på 29,6 miljarder!

Indexfondernas frammarsch har av naturliga skäl skapat oro i de traditionella fondförvaltarleden. Tyvärr leder oron ibland till osakliga eller direkt vilseledande påståenden om aktiva fonders förträfflighet eller passiva fonders underlägsenhet. Att aktiva fonders historiska avkastning skulle vara en bra utgångspunkt för att välja framtida vinnare är ett exempel på ett sådant vilseledande påstående.

Annons

Om detta vore sant skulle ju det till synes komplicerade beslutet att välja rätt fond för sitt sparande helt plötsligt bli enkelt. Detta avfärdades dock redan 2010 av den stora amerikanska fondförvaltaren Vanguard, som tittade närmare på ratinginstitutet Morningstars fondutvärdering av amerikanska aktiefonder under perioden 1992 till 2009 (”Mutual Fund Ratings and Future Performance”, Vanguard Research, June 2010).

I Morningstars betygsättning får fonder som haft högst avkastning mätt över minst tre år 5 stjärnor och de som haft lägst avkastning 1 stjärna. Fonder med många stjärnor antas i genomsnitt ge högre framtida avkastning än fonder med få stjärnor. Meningen med betygsättningen är således att vägleda fondsparare i sitt sökande efter framtida vinnare. Vanguards slutsats blev dock en annan. Historisk avkastning visade sig nämligen vara en usel indikator på framtida avkastning. Vanguards analys visar till och med på en negativ korrelation (om än svag) mellan historisk och framtida avkastning. I praktiken innebär det att du har en något bättre chans att slå marknaden om du väljer en enstjärnig Morningstarfond istället för en femstjärnig!

Men kanske är den svenska aktiemarknaden annorlunda? Tyvärr verkar det inte så. De båda forskarna Harry Flam och Roine Vestman tittade närmare på den svenska aktiefondmarknaden och sammanfattade resultaten i sin rapport ”Sverigefonders avkastning: Tur eller skicklighet?” i februari 2015.  De analyserade den riskjusterade avkastningen för samtliga Sverigefonder under perioden 2002–2013. Resultatet visade att de aktiva fonderna totalt sett presterade sämre än marknaden (ca 1,5 procent lägre per år) och att spridningen runt den genomsnittliga avkastningen liknade ett slumpmässigt utfall. Det gick således inte att utesluta att de fonder som de facto slog marknaden bara hade haft tur.

Annons

Om alla aktiekurser på en marknad rör sig slumpmässigt finns det ingen anledning att investera i något annat än hela marknaden till så låg kostnad som möjligt, exempelvis via en passiv indexfond. Ett motargument skulle möjligtvis kunna vara att det är kul att chansa. Så länge det finns fonder som faktiskt slår marknaden (även om detta är ett resultat av slumpen snarare än skicklighet) kan man ju ha turen att välja rätt förvaltare. Detta är förstås sant. Samtidigt ska man nog se den massiva marknadsföringen från såväl spelbolag som aktiva fondförvaltare som en varningssignal. Vinnare i slutänden är knappast konsumenten.

Ett annat vilseledande och svårbegripligt påstående är att indexfonder inte tar något hållbarhetsansvar. En indexfond kan ju följa såväl aktiva som passiva strategier. Den största skillnaden mot en traditionell aktiv fond är således att en indexfond har en transparent och systematisk investeringsstrategi som till punkt och pricka överensstämmer med strategin i det underliggande indexet. Exempel på indexfonder med en aktiv investeringsstrategi är de populära så kallade ”Smart Beta”-fonderna, vars målsättning är att överträffa marknadsavkastningen över tid. Men även så kallade ESG-indexfonder med tydlig hållbarhetsprofil finns numera ”en masse”. Däremot finns det fog för påståendet att en indexfond som följer en passiv marknadsstrategi och som därmed per definition investerar i alla bolag på en marknad, inte kan ta sådan hänsyn. Detta talar för att en aktiv investeringsstrategi skulle vara att föredra för investerare som vill ha en tydlig miljöprofil på sitt sparande. Om en sådan investering uppnås via en traditionell aktiv fond eller via en indexfond är dock en smaksak.

Henrik Norén
Managing Director and Partner, Nordicus Capital

Annons

 

Källa: ”Sverigefonders avkastning: Tur eller skicklighet?” Flam/Vestman, februari 2015

Annons