"Man kan konstatera att ordalydelsen i villkoren skiljer sig mellan bolagen, men vi kan även dra slutsatsen att det inte alls är så självklart att försäkringarna inte ska gälla." Det skriver Per Bryner och Andreas Jansson. Foto: Tydliga
Debatt

Var är försäkringsbolagen i coronapandemin?

Försäkringsbolagens villkor och tolkningar bör granskas närmare av oberoende part, förslagsvis Finansinspektionen. Det skriver Per Bryner, marknadschef Sak på Tydliga och Andreas Jansson, försäkringsförmedlare.

Uppdaterad 2020-05-19
Publicerad 2020-05-19

Nu har vi levt med coronapandemin ett tag och vi kan konstatera att ingen i vårt land har lämnats oberörd eller opåverkad. Förutom det tragiska med alla de personliga livsöden som snabbt har ändrats så hör vi dagligen rapporter om företag som korttidspermitterar, varslar, tappat 90 procent av sin omsättning eller går i konkurs. Frågan vi ofta ställs inför som försäkringsförmedlare från kunder är – har vi någon försäkring för detta eller finns det någon hjälp att få av försäkringsbolaget? Vi betalar försäkring just för att få hjälp när det plötsliga och oförutsedda händer.

Beskeden från försäkringsbolagen har varit tydliga och överlag samstämmiga redan från början av pandemin att 'nej, tyvärr gäller inte försäkringen för detta.' Försäkringsbolagen har gått ut med förtydliganden på sina hemsidor där kunderna kan läsa om varför försäkringen inte gäller, samtidigt har man infört teckningsförbud på smittavbrott – vilket är intressant när man nu anser att försäkringen inte gäller. Detta besked har egentligen inte alls blivit ifrågasatt eller synat utan alla har bara accepterat detta. Försäkringsbranschen har därefter inte varit en del av samhällsdebatten.

Vi ska även komma ihåg att försäkringsbolagen tillhör en liten skara av branscher som kortsiktigt tjänar på  rådande situation. Eftersom majoriteten av all verksamhet går på lågvarv så minskar även risken för skador. Detta har vi redan sett då rapporter på försäkringsbolagen börjar komma för första kvartalet 2020 (läs: combined ratio). Flertalet försäkringsbolag har en förbättring på mellan 5-20 procent första kvartalet jämfört med föregående år. If, som exempel, är nu nere på 71 procent i combined ratio, vilket betyder att för varje 100 kronor i premieintäkt har If 29 kronor i vinst. Moderna 84,4 procent jämfört med 106,5 procent föregående år Q1. Så försäkringsbolagen tjänar bra med pengar och har så gjort under lång tid.

Vad anser vi? Man kan konstatera att ordalydelsen i villkoren skiljer sig mellan bolagen, men vi kan även dra slutsatsen att det inte alls är så självklart att försäkringarna inte ska gälla. Vi får komma ihåg att det är försäkringsbolagen som har skrivit villkoren och de gör alltså sina tolkningar på vad som menas med formuleringarna. Men vi har även en avtalslag i Sverige som tar upp ett antal viktiga principer, bland annat oklarhetsregeln som anger att den som har skrivit ett avtal ansvarar för att avtalets tolkning. Vid oklarheter skall det tolkas till den skrivandes nackdel.

Vi förstår att vi i detta är partiska, då vi ser på detta utifrån våra kunders intressen. Men med tanke på rådande läge där många företag skulle kunna räddas undan konkurs om försäkringen anses vara giltig så borde detta granskas närmare av oberoende part, förslagsvis Finansinspektionen. Detta har man gjort i Storbritannien där man från FCA har skickat över ett uppdrag till landets högsta domstol om att granska försäkringsbolagens villkor och slutsatser. Man har även skickat ut en fråga till försäkringsbolagen om vilket värde de anser att deras produkter uppfyller för sina kunder om deras försäkringsprodukt inte gäller för detta? Även flera grupptalan mot försäkringsbolagen förbereds.

Frågan branschen ska ställa sig är: Ska vi tjäna mer pengar nu under rådande kris eller ska vi vara med och bidra och samtidigt stödja så att våra kunder kan finnas kvar?  Vill vi verkligen cementera bilden av att försäkringar bara gör undantag i det finstilta eller ska vi vara med och hjälpa till? Resurserna finns men finns viljan? Vi menar att det visst går att ersätta vissa skador (främst de företag som direkt drabbas av förbudet mot allmänna sammankomster) med stöd av villkoren om man bara är villig att tolka villkoren med ”andra ögon”.

Nedan tar vi upp exempel från tre av de största försäkringsbolagen i Sverige och visar hur de resonerar kring eventuella skadeersättningar samt med vilken smidighet de hjälper kunderna.Dessa tre försäkringsbolag representerar en stor del av de företag (våra kunder) som drabbats hårt av coronapandemin. Detta för att illustrera de tolkningar försäkringsbolagen gör av sina villkor.

Länsförsäkringar skriver bland annat följande på sin hemsida gällande företag som tvingats ställa in större evenemang med anledning av regeringens beslut att begränsa allmänna sammankomster till max 50 personer:

”Avbrottsförsäkringen gäller enbart om det inträffar en ersättningsbar faktisk skada i verksamheten, exempelvis en brand eller inbrott, som leder till ett avbrott. Om du måste genomföra ett evenemang utan publik, begränsat antal eller ställa in helt kan du inte få ersättning från avbrottsförsäkringen.

Smittavbrottsförsäkringen gäller om myndighet med stöd av lag beslutar att ingripa mot eller stänga ner din verksamhet på grund av att det konstaterats smitta i den försäkrade verksamheten.”

De tar upp två olika omfattningar som företag kan ha, generellt avbrott samt smittavbrott. När det gäller det generella avbrottet så har de helt rätt men nämner inte att det finns ytterligare moment i villkoren som omfattas, nämligen myndighetsavspärrning. Detta villkor anger att försäkringen ersätter avbrott i den försäkrade verksamheten med anledning av:

”tillträde till rörelsen hindras genom avspärrning beordrad av Räddningstjänst eller Polismyndighet”.

Här menar Länsförsäkringar, gemensamt med Trygg Hansa och If, att det inte är polismyndigheten som beslutat avspärrningen eller att tillträdet hindras utan beslutet har fattats av regeringen. Att polismyndigheten sedan är den myndighet som skall verkställa och säkerställa att detta efterlevs är inget man tar hänsyn till. Trygg Hansa har dock tillägget i sina villkor att avspärrningen ska ha skett till följd av ”hastigt uppkommet behov” och ”att omedelbar fara föreligger”, vilket gör att Trygg Hansa har större belägg för att neka skadorna. If har samma formulering som Länsförsäkringar.

När det gäller smittavbrottet så skall Länsförsäkringars besked ställas mot deras villkor som anger:

”Försäkringen gäller för avbrottsskada genom att myndighet med stöd av lag ingriper mot verksamheten för att hindra spridning av smittsam sjukdom. Med ingripande från myndighet jämställs åtgärd av läkare eller veterinär som har till uppgift att utöva kontrollerande verksamhet inom hälsovårdens område.”

Villkoren anger alltså inte att det måste vara konstaterad smitta (som är Länsförsäkringars tolkning av villkoren) på försäkringsstället utan det räcker med att myndighet med stöd av lag ingriper för att hindra spridning av smitta.

Trygg Hansas villkor begränsar smittavbrottet till att endast omfatta smitta som har konstaterats i livsmedel.

Ifs villkor anger (begränsningen If lutar sig emot i detta fall anges under ”var försäkringen gäller”):

”Försäkringen gäller för avbrott till följd av myndighetsingripande på försäkringsställe där smitta konstaterats.”

Myndigheterna måste alltså åka ut till det specifika försäkringsstället, utföra tester och sedan efter analys stänga ner försäkringsstället. Först då kan man få ersättning från sin försäkring. Detta i tider när myndigheterna knappt börjat testa vårdpersonal. Vilket betyder att även om man får in smitta på sitt försäkringsställe så kan man ändå inte få ersättning eftersom det inte finns resurser till att testa. Det räcker inte heller med att man från företaget kan påvisa att personal är smittad av covid-19.

Vi kan av detta konstatera att skillnaderna, och tydligheten, ändå är ganska stora i försäkringsbolagens villkor. Försäkringbolagen brukar ganska snabbt i skador peka på just villkorsformuleringar när man nekar skador. Men nu gör man, som blir mest tydligt i Länsförsäkringars fall, en tolkning av vad man menar med formuleringen. Man kan istället ställa sig frågan om det inte är rimligt att försäkringen faktiskt ska gälla, det är en exceptionell händelse som inträffat och om man anser att denna typ av händelser inte är rimliga att omfattas av försäkringen så har man möjlighet att ange det som force major i sina villkor. Men detta är inte gjort och väldigt få bolag har just pandemi angivet som force major.

Vidare så lyfts även en annan fråga utöver just försäkringens giltighet och det är uppgifterna som ligger till grund för försäkringen. Något som påverkas mycket nu är företagens årsomsättningar. Denna uppgift ligger till grund för bolagens riskbedömning och premiesättning för främst ansvars- och avbrottsförsäkringen. Då omsättningen sjunker kraftigt, i vissa fall så mycket som 90 procent, blir en naturlig följd att risken för skador i verksamheten minskar avsevärt. Företag som redan har ingångna avtal med försäkringbolagen är som regel baserade på senast kända uppgifter, det vill säga årsomsättningen för föregående år. Nu när omsättningen sjunker betydligt under innevarande år betalar man således en premiebaserad på en betydligt större risk än vad som är verkligt.

Två av bolagen (If och Trygg Hansa) har inga problem med att kunderna sänker sin årsomsättning, och därmed omedelbart sänker företagets kostnad. Är man kund i Trygg Hansa behöver man dock vara uppmärksam på att avbrottsförsäkringen är begränsad till den angivna årsomsättningen, till skillnad mot Länsförsäkringar och If.

Länsförsäkringar å sin sida medger inte att kunderna sänker årsomsättningen under innevarande år. Det är något förvånande, då även mindre besparingar skulle underlätta för många företag. Men man hänvisar i detta läge till sina villkor som anger att en förnyad försäkring alltid skall förnyas med senast kända årsomsättning. Kunden får alltså fortsätta att betala en premie som baseras på en betydligt högre risk än vad som motsvarar verkligheten.

Det man inte tar hänsyn till är att villkoren även anger att förändringar under försäkringsperioden (men endast sådana som medför riskökning för försäkringsbolaget) måste meddelas till försäkringsbolaget. I annat fall har försäkringsbolaget rätt att sänka ersättningen vid eventuell skada. En konsekvens för kunderna skulle kunna bli att de går in i nästa försäkringsperiod med en omsättning baserad på corona-tiden medans det i verkligheten kanske är 1 000 procent högre omsättning. Länsförsäkringar menar då alltså att denna uppgift inte skulle vara ett sådant förändrat förhållande som skulle medföra en högre premie om försäkringsbolaget känt till det. Det är lätt att dra slutsatsen att beslutet egentligen grundar sig på att man helt enkelt inte vill återbetala redan inbetalda premier till kunderna.

Med anledning av ovan välkomnar vi en oberoende granskning av försäkringsbolagens villkor och agerade i dessa tider av kris.

Per Bryner
Marknadschef Sak, Tydliga AB 
Andreas Jansson 
Försäkringsförmedlare & partner, Försäkringskonsult AB

 

 

Platsannonser