Lasse Friberg, WeMakers
Debatt

Utan känslor fattas inga beslut

Du behöver ta med hela ditt jag till jobbet, både dina mer intuitiva känslor och rationella tankar, de klarar sig nämligen inte utan varandra. Det skriver Realtids gästkrönikör Lasse Friberg.

Publicerad 2021-07-23

”Låt oss nu fatta ett rationellt beslut och låt oss lämna känslorna utanför det här”. Du kanske har hört detta några gånger, kanske till och med ganska många gånger, när saker bränner till och det gäller att verkligen, ja, vara rationell och beslutskraftig. 

Men sanningen är, att om vi följer den instruktionen till punkt och pricka, så skulle inte många beslut tas. Överhuvudtaget.

Fallet ”Elliot” beskriver, på ett tragiskt sätt, vad det handlar om. Antonio Domasio, professor i neurovetenskap, behandlade Elliot efter dennes operation med borttagande av en tumör i hjärnan. Elliot var före operationen en framgångsrik man, i 97:e percentilen vad det gällde uppmätt IQ, hade ett chefsjobb, var lyckligt gift och en uppskattad medborgare i det sociala livet i staden han bodde i. Efter operationen raserades tillvaron helt; han var inkapabel till att ta minsta beslut: Det kunde ta upp till en timme att besvara Domasios ganska enkla fråga: "Passar det att du kommer på måndag eller onsdag nästa vecka?"

Borttagandet av tumören hade brutit kopplingar i Elliots hjärna mellan det han kände och det han tänkte.

Det bekräftar det som annan forskning pekar på, att upp till 90 procent av våra handlingar och beslut är emotionellt baserade i någon form. Och då kan det vara bra att ta med hela ditt jag till jobbet, både dina mer intuitiva känslor och rationella tankar. De klarar sig nämligen inte utan varandra.

"Jag träffar fortfarande många som kan fler namn på druvsorter till rödvin, än att kunna etikettera fler känslor än glad, ledsen, trött och pigg."

Två andra exempel visar hur vårt känslomässiga tillstånd påverkar våra beslut, oftast utan att vi själva har en aning om att så är fallet. I första fallet jämförde man domar i amerikanska domstolar, där liknande brott togs beslut på antingen precis före lunch, eller efter lunch. De som hade turen att få sin dom efter lunch, fick i snitt tre månader kortare straff. En hungrig domare är en sträng domare.  

I andra fallet jämfördes hur tester rättades i amerikanska high-school. Det var standardiserade tester, och ena gruppen fick, innan dom rättade proven, tänka på den sämsta dagen den senaste veckan. Den andra gruppen fick tänka på den bästa. Efter denna rätt basala, känslomässiga övning, så skilde det markant i resultaten i de olika grupperna. En vemodig lärare rättar tufft.

Och när man efteråt frågade domarna och lärarna om dom varit påverkade av något när dom dömt kriminella eller rättat elevers tester, så svarade i princip alla att dom inte var påverkade av något alls, utan varit rationella och objektiva.

Inom neurovetenskapen är det idag allmän sanning vad gäller kopplingar mellan våra känslor och beslutsfattande. Många av oss har också en förståelse av vad det handlar om. Men jag upplever fortfarande många miljöer där man verkar tro och på allvar tycka att rationalitet, logik, IQ och tekniska färdigheter är överordnade och viktigare än känslor, intuition, EQ och mänskliga färdigheter. Jag träffar fortfarande många som kan fler namn på druvsorter till rödvin, än att kunna etikettera fler känslor än glad, ledsen, trött och pigg. 

Och det är verkligen inte frågan om att byta ut det ”hårda” mot det ”mjuka” (jag förordar att kalla det teknisk kompetens och mänsklig kompetens, för det är inget speciellt mjukt i att förstå både sig själv och andra på ett djupare plan). 

Det gäller att vara stark i båda disciplinerna, där den mer tekniska sidan säkrar övergripande processer och strukturer i vad som driver affären framåt, och den mänskliga får symboliseras av drivmedlet som gör att maskinen går på alla cylindrar och med låg friktion.

"Det finns ingenting som skapar en sämre känsla i rummet än när vi slutar se varandra som människor och respekterar varandra som tänkande och kännande varelser."

Om vi har en tilt åt att vara starka i det tekniska, hur kan man tänka på att balansera upp det mänskliga, och möjliggöra hela potentialen som ditt företag har vad gäller att leverera på era mål och ert syfte? Vi kan alla ta ett litet steg framåt, och sedan fylla på med fler som gynnar en utveckling av mänskliga färdigheter. Här kommer några saker du relativt enkelt kan göra nästa gång du sitter i det där mötet, då någon säger att du skulle fokusera på det rationella och logiska.

Reflektera på hur du själv tänker under mötet. Försök att medvetandegöra dina tankar: Varför tänker jag så här? Hur kopplar jag det till andra saker, såsom värderingar, rädslor, känslor (är jag hungrig och lite tvär, just därför? Blev jag lite arg nu för att den som pratade nyss ”stal” min brillianta idé? Blev jag den lille sårade pojken/flickan nu och fick ett jättebehov att visa mig på styva linan?) 

Hitta ett tillfälle under mötet när du känner och tänker ungefär såhär: ”Oj, vilken korkad idé. Det vet jag redan nu, innan han pratat klart. Jag börjar nu formulera min kloka tanke kring detta och förbereder mig på att snabbt få prata.”

Om du tänker så, pausa fem sekunder, tänk sen någont sånt här: ”Oj, det var verkligen tvärt emot vad jag tänkte….hmmmm….han är ju minst lika kunnig som jag på det här och har helt olika syn än jag….det här perspektivet vill jag verkligen förstå.”

Om du vill feedbacka på något, använd vad som kallas ett I-message: Utgår från vad du själv tänker och känner och bygg din feedback utifrån det. Undvik anklaganden och lite raljant ton-läge, det finns ingenting som skapar en sämre känsla i rummet än när vi slutar se varandra som människor och respekterar varandra som tänkande och kännande varelser.

Vi kan ha högt ton-läge och stora meningsskiljaktigheter, men direkt jag på något sätt visar, med kroppen eller språket, att jag tycker jag är värd mer än dig, då slutar vi samarbeta.

Om du känner en snabb, stark, känslomässig reaktion, är risken stor att du blivit ”amygdala-kapad”. Då hamnar du i fight/flight/freeze-läge och blir ca 30 procent mindre smart. Försök här ta kommandot och komma tillbaka till din tänkande hjärna: Vänta lite med att hoppa in i diskussionen, räkna lugnt till tio.

Andas några långa andetag, prata lite lugnt med dig själv om att det här inte är på liv eller död utan ett vanligt möte. Slutligen, mitt bästa trick är:  156-83 + tre huvudstäder i Afrika. Den frågan kan inte amygdala svara på, utan kan du svara så har du återigen skapat kontakt med din kloka, välutvecklade, men ack så känslomässigt påverkbara frontala pannlob.

Fortsatt trevlig sommar och glöm inte att ta med hela dig när det blir dags att börja jobba igen.

Lasse Friberg
WeMakers
 

Platsannonser

Logga in