Katastrofer inträffar, oförutsedda och med chockerande konsekvenser. I år har vi blivit påminda om detta när covid-19 drabbade världen. Covid-19 har resulterat i mänskligt lidande och en global lockdown, störningar i leveranskedjor och andra verksamheter, förändringar i produktion eller tjänsteleveranser och kraftigt minskad efterfrågan. Företag har drabbats av förluster som vida överstiger tillgängligt statligt stöd och många anställda förlorar sina jobb.

Covid-19 är först och främst en mänsklig tragedi, men den potentiella ekonomiska störningen av en hälsokris kan komma att bli mycket större. Regeringen har skapat några lösningar för att hjälpa samhället genom att stödja företag och privatpersoner, men problemet ligger dock i att inte vara tillräckligt förberedd. Ett pandemiriskförsäkringsprogram är en viktig del i svaret på hur konsekvenserna av covid-19 och framtida pandemier kan hanteras. 

Enligt svensk lagstiftning har både staten och individen ett ansvar att förhindra olyckor men också att begränsa effekterna av olyckor. I princip aktualiseras statligt ansvar endast när individen inte kan lösa situationen på egen hand, och medan vissa specialförsäkringar kan täcka pandemiskador, gör de allra flesta inte det. Det behövs en tydlig uppsättning regler för hur ansvar och kostnader av olika slag ska fördelas mellan olika aktörer innan allvarliga skador inträffar. Tidiga varningar om oväntade svåra händelser tenderar att förbises, meningsfulla insatser och beslut om kostnader skall finansieras kommer allt för sent och det finns en osäkerhet i vem som är ansvarig för att ersätta den ekonomiska skadan. Vi behöver en tydligare ansvarsfördelning i förväg och en gemensam åtgärd från den offentliga och privata sektorn som underlättar ekonomisk återhämtning nu och i framtiden. 

I kampen mot covid-19 utvecklar vi snabbt både läkemedelsbehandlingar och vacciner, vi bör tänka på en pandemiförsäkring på samma sätt. Ett starkt pandemiförsäkringssystem kan göra oss mer motståndskraftiga mot risker.

En pandemiförsäkringslösning är särskilt kritisk eftersom privata försäkringsgivare börjat undanta framtida pandemier från försäkringar, vilket gör riskexponeringen mycket svårare för företag att hantera. Att luta sig mot befintliga strukturer i försäkringsmarknaden för utbetalning av skadeersättningar skulle öka effektiviteten i hjälpinsatser som utformas och beslutas om istället för att sjösättas ad hoc och under tidspress.

Tydlighet och tillgång till försäkringskapacitet skulle också hjälpa banker och andra investerare att förstå riskbilden samt göra dem tryggare i att allokera kapital till utsatta sektorer och ingjuta större ekonomiskt hopp om framtiden. Det gäller att bättre tillvarata det gemensamma intresset och den stora samlade kunskapen som finns hos offentliga och privata aktörer för att hantera och förebygga de värsta konsekvenserna av potentiella framtida pandemier. 

En lärdom vi kan ta med oss från situationen vi just nu befinner oss i är att det finns sätt att öka vår ekonomiska motståndskraft genom att skapa ett effektivt pandemiförsäkringssystem. För att göra detta krävs samarbete och gemensamma krafter från försäkringsbranschen, regeringen och försäkringstagare.

I dag är individer eller företag själva ansvariga för att försöka teckna försäkring för eventuella skador från katastrofer. Den privata försäkringsmarknaden har dock sina begränsningar. Vissa risker kan inte försäkras eller återförsäkras och vissa har begränsade försäkringsbelopp på grund av att kostnaderna annars blir för höga för försäkringsgivarna. Pandemier är en av dessa risker. En pandemitäckning har funnits att tillgå på marknaden länge, men det har alltid varit dyrt och relativt sällsynt.

Det är tvärtom ofta uttryckligen undantaget från olika försäkringar. Försäkring ger företagen den trygghet som behövs för att våga utveckla verksamheten och ta entreprenörsrisker. När det gäller pandemier kan en försäkring med stöd av regeringen bidra till att minska risken för omfattande ekonomiska konsekvenser och bidraga till ökad motståndskraft för att förhindra framtida ekonomisk förödelse i den skala vi nyligen sett.

Ett pandemiförsäkringsprogram skapat gemensamt av staten och privata intressen kan vara en del av sättet att hantera den ekonomiska risk som följer med vidspridda infektionssjukdomar. Något som skulle ge finansiell trygghet och värdefull sinnesro för företag och organisationer. 

Medan världen nu väntar på ett covid-19-vaccin och när vi till sist lyckats sätta stopp för denna pandemi, behöver vi alla ta ansvar och förbli vaksamma och förberedda på framtida liknande utbrott. Ibland har förslag om katastrofbistånd lagts fram till Sveriges riksdag, dock utan gehör. En idé för att bli mer förberedda inför nästa pandemi skulle kunna vara en pandemifond, likt Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF). EUSF inrättades för att kunna aktiveras vid stora naturkatastrofer och för europeisk solidaritet med katastrofdrabbade regioner i Europa och har en årlig budget på en miljard euro som ett komplement till enskilda staters insatser i samband med katastrofer. 

Att skapa en pandemifond där regeringen täcker skadeersättningar när kostnaderna överstiger avtalade försäkringsbelopp kan vara en variant av förstärkt pandemiförsäkring.

Vid tsunamikatastrofen 2004 som drabbade många svenska medborgare och krävde omfattande vård- och transportinsatser, inrättades en liknande modell som är ett exempel på just det. Ett annat extremt fall är stormen ”Gudrun” som kom över Sverige 2005 och orsakade omfattande skador. Gemensamt för tsunamikatastrofen och Gudrun-stormen var att ekonomiskt stöd betalades delvis av staten och delvis av privata försäkringsbolag.

Den svenska lagen om skydd mot olyckor syftar till att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö med hänsyn till lokala förhållanden. Pandemier är ett perfekt exempel på detta och skulle kunna hanteras oerhört mycket bättre genom en privat/offentlig försäkringsmodell. Omfattande och svårhanterliga risker som terrorism, massiva cyberattacker och pandemier hanteras bäst i samarbete mellan den offentliga och privata sektorn. 

Försäkringsbranschen har en viktig roll att spela när det gäller att utveckla nya lösningar på hur man kan hantera de ekonomiska konsekvenserna av pandemier. Branschen klarar dock inte att lösa detta på helt egen hand. Stat och regering spelar redan en viktig roll för att säkra skydd mot vissa omfattande risker som riskerar att påverka landets välfärd. Det står helt klart att pandemier borde vara bland dessa risker, och det pågår en debatt i många länder, både i Europa och globalt, om vilken modell som fungerar bäst. 

En lärdom av coronaviruset är att vi alla underskattade vår motståndskraft vid en pandemi och den dominoeffekt den skulle ha på vår globala ekonomi. Även om vi inte kan skriva om historien kan vi arbeta tillsammans för att säkra en bättre framtid – och vi bör börja omedelbart. 

Martin Andersson
Partner, Oliver Wyman

Carolina Klint
CEO North West Region, Marsh

Tobias Andersson
CEO Nordic & Baltic Operations, Guy Carpenter & Company