Över 187 000 personer har varit utan arbete i över ett år. Det är 21 procent fler än föregående år, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Det senaste året har alltså 1 719 personer per månad blivit långtidsarbetslösa. Samtidigt har antalet arbetslösa mellan sex-tolv månader ökat med 50 procent och risken att många av dessa också går in i långtidsarbetslöshet är trängande. Långtidsarbetslösheten i coronapandemins spår riskerar att utveckla sig till en kris som påverkar samhället och offentliga finanser påtagligt och som riskerar sätta djupa spår i många människors livssituation och hälsa.  

Därför måste såväl en krisinsikt, som kraftfulla reformer för att mota utvecklingen, etableras. Men regeringen är förbluffande passiv. Förutom krisåtgärder, ofta framtvingade av Riksdagen, har regeringen och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark inte lagt fram några propositioner på riksdagens bord som är direkt kopplade till det akuta och ökande problemet med långtidsarbetslöshet.  Tvärtom har regeringens utformning av permitteringsstödet försatt personer med en svagare ställning på arbetsmarknaden i en än mer utsatt situation. Inte heller vårbudgeten erbjöd några nya och stora grepp för att råda bot på situationen, även om försök gjordes att med jobbretorik dölja frånvaron av reformer.

Vi vet sedan tidigare kriser att risken är stor att arbetslösheten biter sig fast och att matchningen på arbetsmarknaden försämras, även efter att ekonomin återgår till mer av ett normalläge. Och enligt Arbetsförmedlingen sker en betydande riskökning för långtidsarbetslöshet redan efter tre månader i arbetslöshet. I grunden behövs en annan jobbpolitik, och här och nu behöver omfattande åtgärder vidtas för att bryta den stigande långtidsarbetslösheten. Kristdemokraterna föreslår därför följande skarpa reformer:

Kraftig förstärkning av nystartsjobben: Nystartsjobb ökar efterfrågan genom att arbetsgivarens kostnad för en anställning av en långtidsarbetslös blir väsentligt lägre. Under finanskrisen 2008-2009 höjdes subventionsgraden från 1 till 2 arbetsgivaravgifter i stöd, vilket gav en betydande effekt: enligt en studie från IFAU fördubblades inflödet till nystartsjobben i och med förändringen.  

Vi anser att subventionen också i denna kris bör fördubblas. Vi föreslår därför ett stöd motsvarande två arbetsgivaravgifter redan vid ett års arbetslöshet (sex månader för unga mellan 20-25 år), och att de som varit arbetslösa i över två år ges stöd om 2,5 arbetsgivaravgifter och personer ännu längre från arbetsmarknaden ges ytterligare stöd. Stödet gäller upp till två år, som idag. Samtidigt inför vi ett nytt stöd om en arbetsgivaravgift redan efter sex månaders arbetslöshet för att bromsa risken för långtidsarbetslöshet. De förhöjda stödnivåerna gäller för nya anställningar tecknade de kommande tolv månaderna och spärregler införs för att subventionshöjningen inte ska kunna överutnyttjas genom exempelvis uppsägning och återanställning.

Jobbstimulans – i väntan på ett dubbelt jobbskatteavdrag: Långtidsarbetslösa kan ofta vara i ett bidragsberoende i form av försörjningsstöd och andra ersättningar och kompletterande bidrag. För de som helt eller delvis försörjs via bidrag och ersättningar är marginaleffekterna höga, vilket gör att det lönar sig dåligt att arbeta. 

Kristdemokraterna har sedan tidigare föreslagit dubbla jobbskatteavdrag på låga inkomster för dessa grupper, för att ge extra incitament att ta ett jobb. Men till följd av att inkomstskatteförändringar endast kan ske per nytt kalenderår, och stimulansen som ett dubbelt jobbskatteavdrag ger behöver införas omgående, föreslår vi en tillfällig jobbstimulans på upp till 2 324 krono per månad. Den som tar ett deltidsarbete och får 12 000 krono i inkomst, får ca 1 100 kronor i jobbstimulans. Vid 28 000 kronor i månadsinkomst erhålls den maximala stimulansen. Stimulansen varierar med arbetslöshetens längd och ges i som längst 24 månader. Omkring 27 000 långtidsarbetslösa förväntas motta jobbstimulansen under återstående månader av 2021.

Inför tillfälligt handledarstöd för anställning av långtidsarbetslösa: Idag ges inget handledarstöd till företag som anställer via nystartsjobb eller erbjuder arbetspraktik. Givet många av företagens situation bör handledarstöd även ges för dessa åtgärder under de kommande tolv månaderna. Handledarstödet är 3 000 kronor per handledare och månad och bedöms kunna bli en katalysator för fler nystartsjobb och arbetspraktikplatser. Stödet ska ges under de första sex månaderna.

Stöd till Arbetsintegrerande sociala företag: Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) ger sedan länge personer som har svårt att få jobb möjlighet att genom arbete och delaktighet integreras i samhälle och arbetsliv.  Detta är synnerligen angeläget just nu och vi föreslår därför ett utökat stöd med 300 miljoner kronor. Stödet bör betalas ut med 5 000 kronor per månad och handledare. Stödet betalas ut till de som utökar verksamheten. Det sänker trösklarna för att anställa en till och därmed bereda plats för fler jobb för målgruppen.

Långtidsarbetslöshet är ett mycket allvarligt problem, som innebär stora påfrestningar för den enskilde och samhällskostnader för samhället. Regeringen behöver agera. De långtidsarbetslösa kan inte vänta!

Jakob Forssmed
Ekonomisk-politisk talesperson, KD

Michael Anefur
Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet, KD