KD: Skärp reglerna för snabblån

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Under pandemin har det riskfyllda spelandet, framför allt på nätkasinon ökat. Under nattens sena timmar är det lätt att fatta dåliga beslut, som man senare ångrar. Men det är svårt att ångra ett lån som redan gått åt i spelandets iver. Kronofogden har pekat på att lån som tas under dygnets sena timmar oftast används för just spel och köp på internet. 

De lån som erbjuds med snabb utbetalning mitt i natten innebär ofta dåliga villkor och föregås av tveksam kreditprövning. Lättillgängliga högkostnadskrediter (såsom sms-lån) kan innebära effektiva räntor på flera hundra procent, trots att ränte- och kostnadstak införts.

Långivarna kan eller vill inte alltid göra tillräckligt bra bedömningar av den sökandes ekonomi innan de beviljar ett lån. Även om de är skyldiga att göra en kreditprövning saknas ofta en helhetsbild, eftersom det inte finns något tvång för samtliga långivare att rapportera in sin utlåning till kreditupplysningsföretagen. Konsekvensen blir att personer som redan är högt skuldsatta lånar för mycket – och till och med bearbetas aktivt för att skuldsätta sig ytterligare.

Resultatet blir den dystra läsning som går att finna i Kronofogdens senaste statistikuppdatering den 2 februari. Kraven som skickas till myndigheten har sen samma tid förra året ökat med 18 procent till cirka 21,7 miljarder kronor – den högsta årssiffran någonsin. Myndigheten uttrycker oro för att de som redan har betalningsproblem drar på sig fler och större skulder och för att antalet ärenden ökar bland unga vuxna.

Tyvärr drabbas även barn av skuldökningen. 2019 berördes 467 barn av verkställda avhysningar från bostaden, en siffra som ökat tre år i rad. Barnombudsmannen och MUCF har i en gemensam analys uttryckt oro för att coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att förvärra situationen.

Kristdemokraterna vill nu se skärpta regler för att hejda den negativa utvecklingen. Våra grannländer har kommit längre i att stävja riskfyllt spelande och negativa skuldspiraler, och borde kunna tjäna som inspiration.

Vi vill:

• Införa ett förbud av utbetalningar av krediter nattetid. I Finland är det förbjudet att betala ut lån före klockan sju på morgonen om de sökts och beviljats mellan 23 och 07. Samma regler borde gälla i Sverige.
• Införa ett nationellt skuldregister som omfattar alla krediter och kreditgivare för att göra det möjligt, och tvingande, för kreditgivare att skapa sig en helhetsbild av konsumentens befintliga skulder. Sådana register finns redan på plats ibland annat Finland och Norge. 
• Stärka Kronofogdens arbete mot överskuldsättning, med fokus på barnfamiljer. Tyvärr har regeringen dragit ner på detta viktiga arbete, vi vill istället utöka det.
• Sänka den tillfälliga pandemigränsen för insättningar på nätkasino från 5 000 till 1 500 kronor per vecka, och motsvarande förlustgräns vid spel på värdeautomater. Det bästa vore ett generellt tak för insättningar som gällde alla spelbolag, men eftersom detta inte är möjligt idag bör gränsen per bolag sänkas.
• Stärka Spelinspektionen så att de kan agera effektivt mot olicensierade spelbolag.
• Avsätta större resurser till arbete med beroendesjukdomar, bland annat till ett nationellt ANDTS-kompetenscentrum och en ny ANDTS-strategi.

Vi kan inte tiga stilla när beroendeproblematik växer, familjer slås sönder och barn tvingas från sina hem. Det är dags att ta itu med oseriösa långivare och spelbolag och se till att hjälp finns för den som behöver det.

Jakob Forssmed
Ekonomisk-politisk talesperson Kristdemokraterna

Hampus Hagman
Skattepolitisk talesperson Kristdemokraterna

Larry Söder
Talesperson för konsumentskyddsfrågor Kristdemokraterna