Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Sektorn förnyelsebar energi är skållhet, ligger i tiden och har både politiska beslut och stimulanspengar i ryggen. Den har hittills erbjudit något så aptitligt som kombinationen hög avkastning och gott samvete, vilket lockar både institutioner, förvaltare och privatsparare. Hållbarhetstrenden är här för att stanna och den är absolut nödvändig.

Men omställningen har på börsen blivit till en hajp som kräver eftertanke. 

Sparare måste vara medvetna om att en så het sektor lockar till sig både seriösa aktörer och lycksökare. Även om ett ärligt uppsåt finns och tekniken ett bolag arbetar med kanske dessutom har visat sig fungera, så är en nyckelfaktor att lösningen också är tillräckligt kostnadseffektiv för att bli någon slags standard. Här måste agnarna kunna skiljas från vetet, vilket kan vara lättare sagt än gjort.

Dessutom ska man vara medveten om att värderingarna i många bolag med hållbarhetsetikett blivit skyhöga mindre som en följd av förväntade framtida vinstökningar, och mer på grund av rena kapitalflöden. Detta från förvaltare och institutioner som för att få en åtråvärd grön stämpel sålt av sådant man ansett vara ohållbart. Pengarna måste ju placeras någonstans, och då faller valet på de redan värderingsmässigt stretchade så kallade hållbarhetscasen.

Men något att ha i åtanke är att stora kapitalflöden också kan byta riktning. En ändring i en hållbarhetspolicy eller i ett kommittédirektiv kanske gör att ett bolag som tidigare ansetts vara hållbart inte längre passar in i definitionen. Inom EU brottas man just nu med den så kallade taxonomin, och är det någon slutsats som verkar kunna gå att dra redan nu så är det att det inte är glasklart vad som egentligen ska anses vara hållbart. Och att försök att hitta gemensamma definitioner också oavsiktligt kan slå både hårt och fel. När terminologin stramas upp kan vi nog vänta oss att både ett och två bolag som idag marknadsförs under hållbarhetsflagg riskerar att förvandlas till ”vanliga bolag”.

Slutligen tillhör många ESG-bolag, särskilt de inom förnyelsebar energi, kategorin tillväxtbolag. Tillväxtbolag har premierats av de senaste årens låga räntor, men fått en extra skjuts under pandemin.  Men sektorrotationen är redan här, och fokus tycks vara på väg att skifta från tillväxt till värdebolag. Hur påverkar det flertalet förhoppningsbolag?

Vi i branschen har en skyldighet att genomlysa och lyfta fram fallgropar i hajpen, hur gärna vi än vill se en grön omställning. Vi måste göra samma analyser på bolag med hållbarhetsetikett, som på alla andra bolag. Annars är det i slutändan återigen spararna som kommer i kläm.

Frida Bratt
Sparekonom, Nordnet