Brottsmisstankarna i åtalet mot Johan Ulander ligger tio år tillbaka i tiden då de så kallade Contender-obligationerna restes. Enligt åtalet togs 590 miljoner kronor in via företag i Dubai.
Brottsmisstankarna i åtalet mot Johan Ulander ligger tio år tillbaka i tiden då de så kallade Contender-obligationerna restes. Enligt åtalet togs 590 miljoner kronor in via företag i Dubai.
Granskning

Corona försenar mastodonträttegång

Den inplanerade rättegången mot Johan Ulander skjuts upp på grund av pandemin. Trots omfattande ekobrottsmisstankar har den finlandssvenske affärsmannen kunnat engagera sig i flera affärsprojekt som orsakat investerare stora förluster de senaste åren.

Publicerad 2021-05-17

För fyra år sedan häktades Johan Ulander, misstänkt i härvan kring Contender-obligationerna. För två år sedan kom åtalet som gäller grovt bedrägeri, grovt svindleri och insiderbrott. Ekobrottsmyndighetens åklagare Stig Åström yrkade samtidigt på kvarstad om 548 miljoner kronor vid en fällande dom.

Den 31 augusti var det tänkt att rättegången skulle inledas vid Stockholms tingsrätt och pågå i totalt 44 dagar fram till december. Men nu står det klart att det inte blir någon rättegång i år.

– Rättegången som var planerad under hela hösten har ställts in av tingsrätten på grund av pandemin och eftersom många vittnen finns utomlands, uppger Ulanders försvarare Hans Strandberg för Realtid.

Åklagare Stig Åström – som formellt hunnit gå i pension under utredningstiden men som ändå kommer att hålla i målet – har inte gått att nå för en kommentar. Det är oklart när rättegången kommer att hållas.

Brottsmisstankarna i åtalet mot Johan Ulander ligger tio år tillbaka i tiden då de så kallade Contender-obligationerna restes. Enligt åtalet togs 590 miljoner kronor in via företag i Dubai. Dessa marknadsfördes av kapitalförvaltare i Sverige som lockade med räntor på mellan 12 och 18 procent.

Dubaibolagen skulle låna ut pengarna till två andra företag – ett råvaruhandelsföretag i Dubai och ett gruvbolag som var registrerat på Brittiska Jungfruöarna. Såväl råvaruhandelsföretaget som gruvbolaget kontrollerades av Johan Ulander.

Säkerhet för lånen var aktier i investmentbolaget GKL, som företräddes av Eniros tidigare vd Lars Guldstrand och dennes affärspartner Peter Lindh, den senare med en bakgrund från bland annat HQ Bank. Men när gruvbolagen kollapsade framkom att panten inte var värd många kronor och de investerade pengarna upp i rök.

Det sista försöket att rädda verksamheten gick om intet 2018 då ett av GKL-bolagen, då med namnet Amarant Mining AB, försattes i konkurs.

Realtid har tidigare rapporterat om att Johan Ulander och Peter Lindh är inblandade i ett nytt guldutvinningsbolag i Surinam. Det handlar om Diago Holdings som bland annat sökt pengar från svenska investerare. Men nu visar det sig att Johan Ulander har fortsatt göra affärer även i Sverige under tiden som brottsutredningen mot honom pågått.

Realtid har granskat turerna i ett havererat fastighetsprojekt i Vellinge i Skåne och funnit en rad kopplingar till Johan Ulander och närstående till honom.

Det handlar om snåriga affärer i bolagen Herrestorps Ängar, Nordhaus och Swelot som alla gått i konkurs. 

I fallet Swelot var Johan Ulander involverad i arbetet med att resa pengar till bolaget i slutet av 2017, bara några månader efter att han hade släppts ur häktet.

För att ta in pengarna anlitades både Nord Fondkommission och dess anknutna ombud CV & Partners med kontor i Malmö. En större obligation var planerad men stoppades i sista stund innan bolaget havererade. Men flera miljoner kronor togs under tiden in i form av brygglån.

Konkursförvaltaren i Swelot, advokat Johan Klåvus, gjorde en anmälan till Ekobrottsmyndigheten i slutet på förra året. I sin utredning konstaterar han att huvuddelen av lånen hade slussats vidare till konton tillhörandes bolagets företrädare, men att en stor del också betalats ut till CV & Partners i form av en 20-procentig provision.

Mot bakgrund av vad som skett i bolaget menar konkursförvaltaren att Swelots företrädare ”med all sannolikhet aldrig haft för avsikt att genomföra fastighetsaffärerna som marknadsförts i prospekt eller betala tillbaka lånen till långivarna.”

Det visar sig bland annat att Johan Ulanders sambo Minna Telde, som var storägare i Swelot via bolaget Ekeslund Holding, sålde in onoterarade aktier i bolaget Cindrigo till Swelot. Därmed betalades närmare 600 000 kronor av de lånade medlen ut till hennes bolag.

Swelots konkursförvaltare reagerade på affären: ”En inte alltför långsökt tanke är att förvärvet kan ha varit en fasad för att kunna överföra nästan 600 000 kronor till Ekeslund.”

Av domstolsdokument som Realtid tagit del av framgår också att Johan Ulander och Minna Telde var involverade i Herrestorps Ängar – ett bolag som bland annat reste en obligation om 22,5 miljoner kronor via Nord Fondkommission redan 2016. Bolaget ägdes till närmare 60 procent av Minna Telde och hennes pappa. När Herrestorps Ängar gick i konkurs 2018 förlorade Nord Fondkommissions kunder majoriteten av investeringarna.

Nord Fondkommission riktar i en kommentar till Realtid kritik mot att konkursförvaltningen såldes ut fastigheterna i Herrestorps-projektet till ett för lågt pris. Nord tar också avstånd från de brygglån som marknadsfördes av CV & Partners och hävdar att detta inte låg inom ramen för Nords tillstånd. CV & Partners försattes i konkurs i februari 2020.

Minna Telde har avböjt att ställa upp på en intervju med Realtid. Vi har utan framgång sökt Johan Ulander genom hans försvarsadvokat Hans Strandberg. Sedan tidigare är det känt att han nekar till brott.

PER AGERMAN
ANNELIE ÖSTLUND

Faktaruta: Contender-obligationerna

Obligationsserien Contender High Yield 1-4 gavs ut under åren 2010-2012 när Johan Ulander hade finansieringsbehov i det egna bolaget Ducom DMCC och det delägda dotterbolaget Conventus Commodities Minerals & Mining, CCMM.

Totalt 590 miljoner kronor togs in från investerare, merparten svenskar, som fick löften om god avkastning i form av ränta samt säkerheter i Lars Guldstrands GKL Growth Capital.

Pengarna investerades bland annat i gruvtillgångar bland annat i gruvbolaget XS Platinum vars fyndighet fanns i Alaska. Gruvtillgångarna låg senare till grund för bolag som Amarant Mining och Alluvia Mining (tidigare XS Platinum).

Under 2012 och 2013 blev kapitalbristen i sfären akut med följande att räntebetalningar och senare återbetalningar av lånen fick skjutas på framtiden. Förutom Contender-obligationerna har sfären även tagit in finansiering genom andra former av värdepapper och fonder, alla med koppling till samma gruvverksamhet.

Någon varaktig drift lyckades dock inte bolagen få igång utan tvingades lämna prospekteringsområden och gruvor.

 

Platsannonser

Lås upp allt innehåll
Med Premium får du Sveriges bästa oberoende bevakning av finansbranschen

Logga in