Nu skruvar Handelsbanken ned förväntningarna på svensk BNP-tillväxt för 2021 – från 4,1 procent – vilket var prognosen i oktober – till 2,8 procent.

Det beror på att bankens ekonomer räknar med en dämpad BNP-tillväxt under det fjärde kvartalet i fjol och det första kvartalet i år, både globalt och i Sverige. Det framgår av Handelsbankens rykande färska konjunkturrapport.

– Smittspridningen under andra vågen har blivit värre än vi trodde och jag tror ingen hade räknat med att det skulle bli så hårda nedstängningar i så många länder igen. Många hade nog gissat på mer lokala åtgärder, säger chefsekonomen Christina Nyman.

En brantare återhämtning kommer vi istället att få se senare i år och under nästa år. I oktober spådde Handelsbanken en BNP-tillväxt under 2022 på 2,7 procent. Nu har man skruvat upp den prognosen till 4,1 procent.  

– Man har börjat med vaccineringar, och vaccinerna uppges dessutom vara effektiva. Det är positivt. Återhämtningen beror av att länderna lättar på restriktionerna.

Pandemin med åtföljande restriktioner har resulterat i ett ofrivilligt sparande.

– Vi har inte kunnat konsumera som vanligt. Men det betyder också att det finns ett ganska högt sparande. Och vi tror att konsumenterna ganska snabbt kommer tillbaka till en mer normal konsumtion när restriktionerna släpper. Då börjar man resa, gå på restaurang och köpa kläder igen, säger Christina Nyman och fortsätter:

–Vår bedömning är vi kan få se en rekyl i den ekonomiska aktiviteten från det andra eller tredje kvartalet 2021. Och 2022 kan bli riktigt starkt.

Samtidigt finns det grupper som tvärtom tärt på marginalerna

– Vi har en betydligt högre arbetslöshet. Vår prognos är att vändningen i arbetslösheten i Sverige dröjer till senare i år och att den fortfarande är högre i slutet av 2022 jämfört med före pandemin.

På näringslivssidan har covid-19-krisen slagit olika hårt mot olika branscher.

Handelsbanken skriver att både tillverkningsindustrin och den kinesiska ekonomin har lyckats parera den andra pandemivågen relativt väl samtidigt som tjänstesektorn drabbats av minskad konsumtion.

Samtidigt har flera av regeringens krisstöd – som programmet för korttidsarbete och omställningsstödet – bidragit till att dämpa uppgången i arbetslöshet och konkurser. Och i konjunkturrapporten varnar Handelsbankens ekonomer för att fasa ut de ekonomiskpolitiska stimulanserna för tidigt.

Även Riksbankens stimulanser har begränsat pandemins ekonomiska effekter och nu blir penningpolitiken än mer expansiv.

–Riksbanken har sagt att man avser att köpa tillgångar som statspapper, kommunpapper och företagsobligationer om upp till 700 miljarder kronor fram till årets slut. Under första kvartalet köper Riksbanken i en högre takt än vad man gjorde i höstas – man är nästan uppe i samma takt som när det var som värst, säger Christina Nyman.

Däremot blir det ingen räntesänkning under nollstrecket, spår Handelsbanken.

– Det som möjligen skulle få Riksbanken att välja den vägen igen vore om kronan stärktes ordentligt – och snabbt. Då tror jag att det skulle kunna bli aktuellt. Men inte annars.

Lyfter vi blicken från Sverige spår Handelsbanken att brexitavtalet och Joe Bidens planer på en mer expansiv finanspolitik främjar tillväxtutsikterna.

– Biden kommer nu att satsa på en reformagenda som är historiskt expansiv. Hans ambition är att satsa mer på svagare grupper som konsumerar upp stödet direkt. Sedan är frågan om han får igenom allt, säger Christina Nyman.

Handelsbanken spår dock att ett nytt stödpaket på cirka 500 till 1000 miljarder dollar kan få stöd hos republikanerna. Detta skulle bland annat inkludera direkta stöd till hushållen, ökat arbetslöshetsunderstöd och stöd till utsatta delstater.

Även delar av Bidens infrastrukturprojekt om 2 000 miljarder dollar kan gå igenom.

Dessutom spås Biden kunna reparera relationerna mellan USA och åtminstone Europa, vilket skulle vara positivt för den globala handeln.

– USA kommer att återgå till de internationella samtalen och samarbetet kring klimatutmaningarna. Vad gäller handelskonflikter tror jag USA kommer att bli mer samarbetsvilligt och intresserat av internationella samarbeten – åtminstone med Europa. Sedan får vi se vad som händer med relationen till Kina, säger Christina Nyman.