Politik

Calmfors: Större andel äldre höjer Finlands statsskuld

Den finska statsskulden är markant högre än i Sverige – enligt professor Lars Calmfors beror det på att de åldersrelaterade utgifterna ökar snabbt.

Uppdaterad 2020-02-05
Publicerad 2020-02-05

Med bakgrund av den allmänna diskussionen om alltför starka svenska finanser, ska grannen i öster, Finland, stå inför en något annorlunda situation än Sverige. Det skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi på Stockholms Universitet, på DN:s ledarsida.

Prognoserna som den finska regeringen presenterat visar på budgetunderskott på upp till 1,5 procent av BNP för de närmast kommande åren. Statsskulden på strax under 60 procent är uppe och nosar på EU:s maximalt tillåtna gräns, och om femton år kan den komma att uppgå till 85 procent om utvecklingen fortsätter som nu. Den främsta anledningen ska vara obalansen mellan en allt äldre befolkning och för få människor i sysselsättning. 

“I Finland ökar antalet äldre i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder (äldreförsörjningskvoten) mycket kraftigare än i Sverige. Därför ökar också åldersrelaterade utgifter – för vård, omsorg och pensioner – betydligt snabbare”, skriver Lars Calmfors.

I jämförelse har Sverige som målsättning att det så kallade skuldankaret, det vill säga de totala offentliga skulderna, inte ska överstiga 35 procent av BNP.

Platsannonser