"Tsunamin en arbetsskada"

Försäkringskassan använder citat ur hans bok mot honom.

Pigge Werkelin går till kammarrätten för att få den tragedi som drabbade honom i samband med tsunamin klassad som arbetsskada.

Han menar att han, tillsammans med sin fru, var på arbetsresa i Thailand vintern 2004.

Även om de inte arbetade dagen när flodvågen svepte in, den 26 december, så anser Pigge Werkelin att det i grunden rörde sig om en affärsresa. Han vill därför ha livränta för den sjukskrivning som följde efter att hans fru och två söner omkom i tsunamin.

– Frågan är vilka som var där i affärssammanhang och vilka som var där som privatpersoner. Pigge Werkelin och hans hustru var där båda i affärer och när det gäller inkomstförluster om man blir sjuk efteråt måste man se om det var i tjänsten eller på fritiden, säger hans ombud, bolagsoberoende skadekonsulten Per-Ingvar Jönsson.

Enligt honom var Pigge Werkelin välförsäkrad och hans privata försäkringsgivare har gjort bedömningen att det rörde sig om en tjänsteresa.

– Vi tycker att det allmänna försäkringssystemet borde göra samma bedömning, säger Per-Ingvar Jönsson.

I egenskap av entreprenör, utvecklare, säljare för fritidsanläggningar Kneippbyn på Gotland var Pigge Werkelin i färd med att bygga nya turistanläggningar och tittade därför på olika hotell- och poolanläggningar i Sydostasien.

De varuprover som paret hade skaffat sig från anläggningar försvann med flodvågen och har ersatts av privata försäkringsbolag.

Efter tragedin den 26 december 2004 var Pigge Werkelin sjukskriven under diagnos kris- och sorgereaktion fram till den sista maj 2006 och vill därför ha livränta från Försäkringskassan.

I länsrätten sade Försäkringskassan bestämt nej och pekade på att arbetsskadeförsäkringen bara gäller under vissa förutsättningar som inte var uppfyllda.

Försäkringsskyddet omfattar till exempel inte alla dygnets timmar och ett olycksfall ska ha ett nära samband med arbetet.

Myndigheten hänvisar till Pigge Werkelins bok ”Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak” där det står att han, efter att ha varit med sönerna vid poolen, gick till hotellrummet för att vila. När han legat där 20 minuter säger hans fru att ”det händer något konstigt med vattnet”.

Försäkringskassan menar att även om han var på affärsresa så ska det som hände på morgonen den 26 december ses som egna angelägenheter ”och fritid kan inte anses ha ett nära samband med Stig Werkelins arbete”.

Per-Ingvar Jönsson hävdar däremot att det visst var nära anknytning till utfört arbete och skriver i överklagan till kammarrätten att Försäkringskassan bör se till helheten; paret var i grunden ute på en upphandlingsresa. Att familjen tog det lugnt på helgerna borde inte förändra helhetsbilden.

– De besökte kunder och säljföretag – och det är styrkt. De åkte visserligen inte hem till Visby under natten. Men man måste kunna vila på annan plats.

Per-Ingvar Jönsson säger att det inte handlar om pengar utan principen om att en egenföretagare på affärsresa inte ska behandlas sämre än om han varit löneanställd där gränserna mellan arbete och fritid är tydligare.

– Det handlar om rättspraxis. Vi hoppas på en Lex Werkelin. Vad det gäller pengar är detta ett nollsummespel. Frågan är vem som ska betala: samhället eller de privata försäkringsbolagen?