Svensk jobbpolitik fungerar "ganska väl"

Subventionerade jobb och mer satsning på jobbsökeri hjälper de arbetslösa. Även arbetsmarknadsutbildning tycks ha positiva jobbeffekter, enligt Långtidsutredningens forskningsrapport.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

”Till skillnad från den senaste genomgången är den övergripande bedömningen att arbetsmarknadspolitiken fungerar ganska väl. En förklaring till detta är att samspelet med arbetslöshetsförsäkringen förändrats”, heter det i ett pressmeddelande.

Anders Forslund på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) tror att det blir svårt att komma ned på en så kallad jämviktsarbetslöshet på 2-3 procent som Sverige hade fram till 1990.

– Det är svårt att se att det finns några stora brister i arbetsmarknadspolitiken i dag, så det är inte troligt att vi kan nå de 2-3 procenten, säger han.

Att Sverige kunde ha så låg arbetslöshet förr berodde, enligt honom, sannolikt på att arbetslösheten aldrig tilläts bli större i dåliga tider, till exempel genom devalveringar.

– Vi undvek för stora uppgångar i arbetslösheten tills vi hade uttömt möjligheterna att leva över våra tillgångar i början av 90-talet, säger Forslund som påpekar att Sverige i praktiken fick långtidsarbetslösa först i samband med 90-talskrisen.

På 90-talet blev det, enligt honom, också lättare att gå arbetslös under lång tid och bli försörjd genom a-kassan.

Forslund är en av de forskare som deltar i Långtidsutredningen.

I den politiska debatten har krav förts fram på att utöka arbetsmarknadsutbildningen. Men det är inget mirakelmedel, enligt Forslund, som dock kan sträcka sig till att den kanske kunde vara något mer omfattande än i dag.

Han pekar på att arbetsmarknadsutbildningen haft bra resultat på 1980-talet och på 2000-talet, men sämre under 1990-talet. Det berodde bland annat på att utbildningarna gav personer rätt till nya perioder av a-kassa.

– Många som deltog gjorde det inte i första hand för att förvärva användbara kvalifikationer för att få jobb, utan för att få förnyad a-kassa.

De stora volymerna på 1990-talet gjorde också kvalitén på utbildningen sämre.

När det gäller subventionerade anställningar, som regeringens nystartsjobb, så menar forskarna att de i allmänhet fungerar bra. De betonar dock vikten av att subventionerna riktas mot de som verkligen behöver dem, så att inte de anställningar som arbetsgivaren ändå skulle ha gjort trängs bort.

När det gäller arbetsmarknadspolitiska program, som jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och för unga, samt satsningar på jobbcoacher så är de åtgärderna svåra att utvärdera, enligt Forslund.