Striden fortsätter utan mäklare

Mäklarsamfundets vd Lars Kilander har uppmanat mäklare att bojkotta bostadssökarsajten Booli.

Orsaken är att bolaget gör mäklarnas annonser, som också ligger på Hemnet, sökbara genom att indexera delar av dem från mäklarnas hemsidor.

En besökare hos Booli som vill ha fullständig information om ett objekt hamnar på mäklarens egna hemsida – istället för att slussas vidare till Hemnet.

I kriget som utspelats i media har mäklarna dock glömts bort.

Daniel Westman, doktorand i rättsinformatik vid Stockholms universitet, säger att allt hänger på vilka rättigheter som enskilda mäklare har till sina egna annonser.

– Jag har svårt att se att Hemnet skulle ha några rättigheter som de kan använda för att stoppa Boolis agerande.

Men om mäklarna själva vill att Booli tar bort annonserna och vägrar – då ställs rättsfrågorna på sin spets.

Daniel Westman betonar att Hemnet ”givetvis” inte har någon ensamrätt på att skapa databaser för bostäder. Däremot kan de ha ett skydd för innehållet i sin databas.

Konflikten innehåller flera juridiska aspekter.

– Det finns både en upphovsrättslig dimension, en om skydd för databaser och marknadsrättsliga regler.

Skulle Booli bara ha länkat så skulle mäklarna inte ha mycket att säga till om. Men när Booli kopierar över material till sina egna servrar kan det eventuellt vara ett problem, menar Daniel Westman.

– Å andra sidan verkar Booli inte hämta så mycket och det är svårt att se att det lilla materialet skulle göra agerandet olagligt.

Det beror också på hur materialet är sökbart.

För det är stor skillnad att bara hämta enskilda uppgifter från mäklarens hemsidor jämfört med att kopiera en hel databas som var fallet mellan Blocket och allaannonser.se – en tvist som slutligen nådde en förlikning.

Ett sätt att undvika rättslig dispyt är att blockera en indexering. Det gjorde till exempel SF när en sajt hade kopierat deras hemsida.

– Precis som SF kan mäklarna, rent tekniskt, blockera den här typen av indexering, säger Daniel Westman.

Han påpekar att det brukar vara dominerande aktörer som motsätter sig den här typen av tjänster och att konflikter som dessa
blir allt vanligare.

Trots det är det relativt oklart vad som gäller i svensk rätt.

Enligt Daniel Westman ser det annorlunda ut utomlands.

– Min bedömning är att tjänster av Boolis typ skulle vara tillåten i de flesta länder.