Stor räntesänkning i USA

Sänkningen gjordes för att försöka förhindra att den ökande globala finanskrisen drar ned USA i en djup och långvarig ekonomisk tillbakagång, skrev nyhetsbyrån Reuters.

Den amerikanska styrräntan hamnar nu på den lägsta nivån sedan juni 2004.

Sänkningen var väntad; oenighet rådde bland bedömare bara om hur stor den skulle bli.

Under de senaste 13 månaderna har Fed sänkt styrräntan från 5,25 procent till 1 procent i nio steg för att bromsa den finansiella oro som började med sammanbrottet på den amerikanska bolånemarknaden.

Fed-chefen Ben Bernanke motiverade enligt Reuters räntesänkningen med att den ekonomiska aktiviteten har bromsat in markant, till stor del beroende på att konsumenterna drar ned på sina utgifter.

Efter den amerikanska räntesänkningen menar Robert Bergqvist, chefekonom vid SEB, att penningpolitik (räntejustering) i dagens läge inte har kvar särskilt mycket kraft för att möta den vikande konjunkturen. Han tror att USA:s centralbank i stället funderar på finanspolitiska stimulanser framöver, till exempel genom att politikerna riktar sig direkt mot hushållen och sänker skatter eller ger kontantbidrag samt ger stöd till företagen att behålla arbetskraft.

– Själva räntenivån i sig har kommit så pass långt ned att det vapnet bara ger marginella effekter på ekonomin, säger han till TT.

– Vad som kan bli ett stort bekymmer för den amerikanska centralbanken framöver är om inflationen fortsätter att falla, och kanske till och med går över i deflation.

Risken för deflation (allmänt fallande prisnivå) nästa år ser han som ”inte oansenlig”. Och faller priserna pressas realräntorna uppåt, vilket slår mycket hårt mot hushållen och företagen. Då riskerar USA att hamna i det scenario som Japan genomled under 90-talet, med deflation och en styrränta nära noll procent.