Stockholm kan bli finanshuvudstad för norra Europa år 2030

Stockholm pulserar av innovation nu när ekonomin vänder uppåt. Rätt finansieringslösningar kan göra att fler går från källarföretag till att bli världsomspännande unicorns.

Den svenska finansscenen ser ett uppsving. 400 svenska startsups återfinns i fintech-bolag med nya spännande finansieringslösningar enbart i Stockholm. Sedan 2017 har branschen fördubblats. Finansbranschen sysselsätter 100  000 personer i Sverige och genererar en femtedel av all bolagsskatt som betalas in till statens kassakistor varje år, enligt en färsk rapport från Stockholms Handelskammare.

Det finns en investeringsiver i Sverige som inte enbart syns i börsens stigande värde, men också i en tilltagande vilja att investera i nya affärsprojekt. Smidiga investeringslösningar är viktigt för ett sprudlande entreprenörskap.  

Även internationella drakar etableras. JP Morgan signalerar att de ska öppna kontor i Stockholm. Goldman Sachs sitter på Blasieholmen sedan två år tillbaka. Omvärldens intresse för Stockholm som finansplats går inte att ta miste på. 

Det är lätt att tro att Stockholm sticker ut som en utomordentligt attraktiv finanshubb jämfört med andra europeiska huvudstäder, men det är att missta sig. Faktum är att Stockholm endast hamnar på elfte plats i Europa sett till konkurrenskraft, enligt Global Financial Center Index (2021). Det är tydligt att potentialen i finansindustrin inte tas tillvara fullt ut.   

Saken görs inte enklare av att finansminister Magdalena Andersson (S) återigen försöker att forcera igenom en bankskatt inför höstens budgetarbete. Förslaget förväntas straffbeskatta banksektorn med 5 miljarder kronor år 2022. Idén har varit på tapeten under flera år och har redan gett negativa konsekvenser: Nordeas huvudkontorsflytt till Finland förklaras delvis bero på den. 

Den socialdemokratiskt ledda regeringen är dessutom hårt trängda av såväl interna vänsterkrav, som av budgetpartnern Nooshi Dadgostar (V) att gå fram med höjda skatter på investeringssparkonto, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och höjda marginalskatter. Samtliga skatteförslag skulle slå med kirurgisk precision mot Stockholms finansdistrikt. 
Regeringens skattechock hotar nya investeringar och näringslivets utvecklingskraft. Det duger inte.  

Följande behövs: 
Förutsägbarhet och regelstabilitet. Osäkerhet kring regulatoriska regelverk har gäckat finansbranschen under en längre tid. Ansvariga myndigheter såsom Finansinspektionen och Skatteverket behövs balansera upp tillsynsuppdraget med ett tydligare serviceuppdrag. Ordning och reda i tillsynsärenden måste kombineras med mer snabbfothet vid exempelvis ansökningar när nya aktörer ska etablera verksamhet. 
 
Konkurrenskraftiga skatter – nej till regeringens skattechock. Bankskatten, numera i sann orwellsk anda omdöpt till ”riskskatt för bankinstitut”, måste stoppas redan i höst. 
 
Strategi för talangattraktion. Sverige behöver bli bättre på att dels utbilda kärnkompetens inom IT-programmering, matematik och systemutveckling som ofta underbygger verksamheterna, dels attrahera rätt kompetens utanför Sveriges gränser. Kompetensutvisningarna måste stoppas.  
 
Vi måste bli bättre på att marknadsföra Stockholm och Sverige som en attraktiv marknadsplats för entreprenörskap och företagande. Ett särskilt uppdrag bör formuleras till Business Sweden att jobba mer proaktivt för att lyfta fram potentialen. 

Vi stockholmare kallar vår huvudstad med rätta för Capital of Scandinavia. Brexit har delvis ändrat spelplanen. Låt oss spänna bågen ordentligt och ta tillvara de möjligheter och styrkor som kommer av en vibrerande finanssektor: vi bör ha som mål att leva upp till Financial Capital of Northern Europe år 2030. 

För det krävs lokal förankring och hårt arbete, men också en regering och en företagsvänlig riksdag som går hand i hand med Stockholms Stad. Låt det arbetet börja så snart det bara går. 

Edward Hamilton
(M), riksdagskandidat, Stockholms Stad