Självmordsvåg i Indiens Silicon Valley

Stigande siffror förbryllar – i Shanghai sjunker antalet självmord. Bara under årets två första månader tog 404 personer livet av sig i Bangalore.

Av dessa var 262 män och 142 kvinnor.

Fjolåret slutade med att 2.430 personer hade begått självmord. De allra flesta, 1.575 personer, var män.

Enligt psykiatriker Vani Prabhu vid sjukhuset Victoria Hospital, har antalet självmord i staden stigit med 30 procent under de senaste tre åren.

Stress och förtvivlan pekas ut som en av huvudorsakerna. Andra orsaker är sorg, skuld, förnedring, psykisk sjukdom och brist på medicinsk- eller psykiatrisk hjälp, skriver The Times of India.

De ångestladdade känslorna anses till stor del vara sprungna ur stadens samhällsutveckling.

– Urbaniseringen har skapat konkurrens som resulterar i stress och får en avgörande effekt över människors liv. Familjer splittras, finansiella problem uppstår. För tonåringar kan det röra sig om en oro för examen, krav från föräldrarna samt depression, säger Vani Prabhu.

– Människor som inte klarar av frustrationen tar sitt liv.

Den senaste tiden har förvärvsarbetande kvinnor visat sig vara mer benägna att begå självmord då de har utsatts för stress både på jobbet – och i hemmet.

Ilkka Henrik Mäkinen, docent i sociologi och självmordsforskare
vid Södertörns Högskola säger att det finns vissa samband mellan samhällsförändringar och självmord.

– I nästan alla europeiska länder som industrialiserades tidigt steg självmordsfrekvensen brant
under 1800-talet. I Sverige femfaldigades antalet självmord
från 1810 fram till 1912. Sedan dess har antalet varit relativt stabilt.

Men det är inte den ekonomiska utvecklingen som orsakar självmord utan snarare att samhället runt omkring förändras.

– Så länge som moderniseringen
för med sig något som man inte räknar med kan sådana
faktorer upplevas som katastrofer av
den enskilda individen. Efter ett tag vänjer man sig och
räknar med ständig förändring.

Forskning kring personligt upplevd lycka indikerar att välstånd, i sig, spelar liten roll för självmordsstatistiken. Det är till exempel inte fler som tar livet av sig i
fattiga länder jämfört med rika.

Inte heller kan forskare peka på specifika
orsakssamband mellan självmord och
konjunkturen.

Visserligen var inte tändstickskungen Ivar Kreuger den ende som tog livet av sig i början av 1930-talet, då steg antalet självmord rejält, speciellt bland männen.

– Vi väntade oss att självmord skulle öka i början av 1990-talet när arbetslösheten steg kraftigt, men antalet fortsatte att gå ner. Men arbetslöshet innebar förstås en större katastrof på
1930-talet jämfört med 1990-talet, säger Ilkka Henrik Mäkinen.

Han påpekar att ”självmordsepidemier” i flera fall kan bero på lokala omständigheter.

– Det är svårt att säga varför självmordstalen
stiger i Bangalore och inte i Shanghai där de
faktiskt går ner.

– Om självmordsökningen blir känd i en stad kan det uppstå en imitationseffekt. Fler människor som befinner sig på gränsen kan då bestämma sig för att ta steget.