SEB tvingades låna 60 miljarder av Fed

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Federal reserve (”Fed”) har nu i efterhand offentliggjort exakt vilka bankstöd som gavs under finanskrisen, och bland annat har framkommit att flera svenska banker finns bland mottagarna.

Realtid.se skrev under torsdagen om det stöd som Handelsbanken fick inom ramen för Feds så kallade CPFF-stödprogrammet .

Det omfattade 5,9 miljarder dollar (nästan 40 miljarder kronor) till Handelsbanken.

Men det finns en svensk bank som var värre.

För SEB blev beloppet 8,9 miljarder dollar (nästan 60 miljarder kronor).

Det var inom ramen för Feds TAF-stödprogram.

Även Nordea fick stöd i form av TAF-programmet. Där blev det ett belopp på 50 miljoner dollar (drygt 300 miljoner kronor).

Bland den information som Fed nu har offentliggjort, finns detaljerade listor över hur bankerna i olika omgångar tog del av stödprogrammen.

För SEB blev det lån i 13 olika omgångar i TAF-programmet.

Här är hela listan:

1) 27 december 2007: ”SKANDINAVISKA ENSKILDA NY BR” (SEB:s New York-kontor) lånar 1000 miljoner dollar av Fed för en årsränta på 4,67 procent.

2) 17 januari 2008: 300 miljoner dollar för 3,95 procent.

3) 28 februari 2008: 1000 miljoner dollar för 3,08 procent.

4) 13 mars 2008: 350 miljoner dollar för 2,8 procent.

5) 10 april 2008: 800 miljoner dollar för 2,82 procent.

6) 24 april 2008: 450 miljoner dollar för 2,87 procent.

7) 8 maj 2008: 800 miljoner dollar för 2,22 procent.

8) 25 september 2008: 464,8 miljoner dollar för 3,75 procent.

9) 23 oktober 2008: 1000 miljoner dollar för 1,11 procent.

10) 18 december 2008: 1000 miljoner dollar för 0,28 procent.

11) 15 januari 2009: 950 miljoner dollar för 0,25 procent.

12) 12 mars 2009: 400 miljoner dollar för 0,25 procent.

13) 9 april 2009: 400 miljoner dollar för 0,25 procent.

För Nordea blev det bara ett lånetillfälle:

20 december 2007: ”NORDEA BK FINLAND PLC NY BR” lånar 50 miljoner dollar för 4,65 procent.

Lånen har som utgångspunkt haft en löptid kring en månad.

För lånen har SEB och Nordea ställt olika säkerheter för miljarder dollar.

För Nordea var det ”corporate market instruments”, medan SEB tillhandahöll exempelvis ”asset-backed securities”, ”MBS/CMO” och ”corporate market instruments”.

Realtid.se får tag på Federal Reserves presskontakt Jack Gutt.

Han berättar att informationen om bankerna som tagit del av stödet kom från Board of governors i Washington.

Informationen finns på hemsidan www.federalreserve.gov.

Totalt är det 21000 transaktioner som finns listade i materialet.

Det omfattar alla Feds stödprogram såsom TAF (Term Auction Facility), ”central bank liquidity”, eller ”swap line”.

Var det kris för de banker som deltog i TAF-programmet, eller varför tog de del av det?

– Det kan du läsa om i vårt pressmeddelande. Det vi säger – vilket är sant – är att deltagandet i våra stödprogram speglade de allvarliga marknadsstörningar under finanskrisen, och speglade generellt sett inte deltagares finansiella svaghet.

– Man måste komma ihåg att det här var en otroligt turbulent tid, så de här stödprogrammen var inte avsedda som räddningspaket för deltagande banker, utan syftet var att öka likviditeten på marknaden, att öka utlåningen och att därigenom få igång det finansiella systemet och ekonomin.

– Vår inställning är alltså att det inte var ett svaghetstecken hos de deltagande bankerna att de tog del av stödprogrammen, utan snarare att det var ett tecken på hur det var under den tiden.

Och detsamma gäller även för Feds CPFF-stödprogram som Handelsbanken deltog i?

– Ja, det gäller för alla våra stödprogram.

– Och på hemsidan kan du gå igenom varje stödprogram och vilka banker som tog del av dem.

– Det är ganska lättanvänt.

Realtid.se har skickat frågor till SEB, Nordea och Handelsbanken men ingen av dem har kommenterat sitt deltagande i Feds stödprogram.