Qviberg JO-anmäler EBM och åklagare

Mats Qviberg gör ännu ett försök att komma åt Ekobrottsmyndigheten och åklagarna som lett HQ-målet. Nu vänder han sig till Riksdagens ombudsman, Justitieombudsmannen, JO i en drygt 20 sidor lång anmälan.

Liksom i målet där Mats Qviberg lämnat in en stämningsansökan mot staten genom Ekobrottsmyndigheten i Stockholm, hänvisar han till att EBM och åklagarna Martin Tidén och Berndt Berger förorsakat skada på grund av att förundersökningen mot honom inte följer reglerna om objektivitet, tystnadsplikt och partsinsyn.

Han hänvisar till Europeiska konvensionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Mats Qviberg yrkar att JO ska ge en anmärkning och/eller kritik till både EBM samt åklagarna.

Han yrkar även att EBM ska få en anmärkning/kritik för brott mot oskyldighetpresumtionen genom uttalanden i media.

Mats Qviberg radar upp de fel som han anser att EBM och de två åklagarna begått. Bland annat anser han att de inte hållit HQ på ”armlängds avstånd”. Han pekar även på ett antal hemliga möten och några som också är inspelade på ljudfil samt att man har underlåtit att diarieföra en mängd handlingar.

Mats Qviberg menar även att Martin Tidén har väckt åtal trots att han själv inte ansett att förundersökningen vid den tiden skulle kunna leda till en fällande dom.

Mats Qviberg hänvisar bland annat till två ljudupptagningar från den 13 mars 2013 samt den 6 september 2013 där Martin Tidén anser att hans experter inte räcker till mot motpartens experter eftersom det enligt åklagaren kommer uppstå ett ”Battle of Experts” där det brukar ”sluta på ett enda sätt, dvs med en knallförlust för åklagaren, eftersom man ska ställa allting utom rimligt tvivel”.

EBM och åklagarna ska även, enligt Qviberg, ha lämnat sin uppfattning och strategi till HQ vid ett icke diariefört möte som spelats in på band som hans försvar fått ta del av efter ”påtryckningar och provokationer”.

Strategin är bland annat att åklagaren planerar att kalla in Bokföringsnämnden som expert i målet istället för två tidigare anlitade experter.

Mats Qviberg uppger att den enda faktiska omständighet som åklagaren anför till grund för åtalet mot honom är att han var styrelseordförande i HQ AB, vilket är ostridigt. Han menar att det inte finns något bevis för att han kände till eller borde ha känt till ”påstådda redovisningsfel eller påstådda missförhållanden i banken”.

Mats Qviberg uppger även att det inte finns några bevis för att han har handlat ”tillsammans och i samförstånd” med de övriga tilltalade. Han menar att det i gärningsbeskrivningen bland annat saknas på vilket sätt han skulle ha medverkat i en brottsplan, bevis på att en sådan brottsplan existerat och hur det påstådda brottet skulle ha utförts gemensamt och i samförstånd.

Mats Qviberg menar även att förundersökningen inte bedrivits på ett korrekt sätt då det finns skäl att misstänka att ”ovidkommande partsintressen fått påverka utredningen” på sådant sätt att den inte kan anses opartisk.

”Av de bandinspelningar som jag nu tagit del av framkommer även att det skett omfattande kontakter med en annan av anmälarna, som också har stort intresse i själva saken, Finansinspektionen”.

Mats Qviberg tar även upp en färsk artikel i Dagens Nyheter där EBM hävdar att direktörer attackerar myndigheter och som gensvar ska EBM och Åklagarmyndigheten nu sätta stopp för detta. I samma artikel lyfts Mats Qvibergs pågående rättsprocess fram som ett huvudexempel på vad myndigheten kallar för fokusforskjutning.

”EBM försöker i artikeln att få mig att framstå som skyldig och detta gör att min rättssäkerhet där oskyldighetsprincipen är den viktigaste rättigheten blir åsidosatt”.

Mats Qviberg menar att det är viktigt att ha tillgång till samma information som åklagaren i ett brottmål. Han menar att tillgången till det så kallade slaskmaterialet har i HQ-målet varit av vital betydelse för bevisläget. Det har gett försvaret möjlighet att motbevisa åklagarens påståenden och gärningsbeskrivning, menar han.

”När EBM nu ifrågasätter försvarets insats i media är detta enligt min mening endast ett uttryck för frustration över att försvaret nu har klarat att motbevisa åklagarens hypoteser, något som resulterat i ett nedläggningsbeslut på en av åtalspunkterna mot mig”.

Han fortsätter:

”Att mitt försvar finner systemfel, oheliga allianser, åklagarens egentliga agendor och brister i brottsutredningar måste vara ett långt allvarligare problem för rättssäkerheten. Alla människor har rätt till försvara sig, det är en grundläggande princip i ett rättssäkert samhälle”.