Processen mot Yukos

Den 16 månader långa striden mellan oljebolaget Yukos och den ryska regeringen börjar gå mot sitt slut. Den 19 december tvingas bolaget auktionera ut 77 procent av sin viktigaste tillgång, produktionsbolaget Yukanskneftegaz, för 8,6 miljarder dollar. Själva värderar Yukos Yukanskneftegaz till 20 miljarder dollar. Yukos räknas som ett av världens mest lönsamma oljebolag.

Anledningen till tvångsförsäljningen är att Yukos är skyldiga ryska staten 18 miljarder dollar i obetalda skatter.

Yukos huvudägare, banken Menatep, hävdar att utförsäljningen är olaglig och har kallat den för expropriation. I syfte att stoppa försäljningen tänker den vända sig till utländska domstolar som en sista utväg. Erik Wigertz som arbetar som analytiker på United Financial Group i Moskva tror inte att det kommer hindra försäljningen.

– Det enda de kan göra är att avskräcka de utländska bolagen att lägga ett bud på Yukanskneftegaz. Men det är inget som skulle avskräcka ryska bolag.

Vem tror du då kommer att köpa Yukansneftegaz?

– Med största sannolikhet blir det Gazprom. De äger oljefälten alldeles intill Yukanskneftegaz oljefält, så det skulle vara en lämplig uppköpare.

Gazprom är Rysslands största oljebolag och ägs till 51 procent av den ryska staten.

Vad blir kvar av Yukos efter försäljningen av Yukanskneftegaz?

– På sikt tror jag inte att något blir kvar. Den ryska regeringen tror jag har bestämt sig för att förgöra Yukos. Så fort en skuld är avbetald så kommer regeringen hitta på en ny.

Hitta på en ny säger du. Finns det inte någon grund för anklagelserna om skattefiffel?

– Inte längre. Nu börjat det bli larvigt.

Orsaken till anklagelserna om skattefiffel kommer sig av att den ryska regeringen hävdar att Yukos på ett olovligt sätt utnyttjat ryska skatteparadis för att slippa betala skatt. Enligt Erik Wigertz var det tidigare lagligt att utnyttja dessa möjligheten. Plötsligt ändrade regeringen reglerna och krävde Yukos på uteblivna skatter plus straffavgifter.

Finns det någon risk att Putin ger sig på något annat bolag efter Yukos?

– Nej, det skulle inte fylla något syfte. Det vore också förödande för landet, vilket regeringen naturligtvis inser.

Enligt Erik Wigertz är målet mot Yukos ett engångsfall och ska inte ses som ett trendskifte i rysk politik. Han ser det enbart som ett mål med politiska förtecken. Yukos tidigare vd, Mikhail Khodorkovsky, hade vid tidpunkten börjat engagera sig allt mer politiskt. Något som president Putin såg som ett allvarligt hot.

– Målet mot Yukos har inte varit bra för investeringsklimatet. För två år sedan såg vi en tydlig förändring. Den stora kapitalflykten som hade pågått under en längre period höll på att vända och allt fler ryska investerare letade investeringsmöjligheter inom landet. Tyvärr dök Yukosaffären upp och kapitalflykten tog vid igen. Det är svårt att säga vad det har betytt i pengar, men jag tror nog att tillväxten hade legat ett par procent högre utan den här affären. Men nu tror jag nog att Kreml vill lämna det här bakom sig och blicka framåt.