Priserna ökar mer än väntat

Detta enligt SCB. Nu ökar trycket på högre räntor.

Inflationstakten var 1,8 procent, jämfört med 1,5 procent i oktober, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Analytiker hade i genomsnitt räknat med att konsumentpriserna skulle öka med 0,15 procent i november och att inflationstakten skulle stiga till 1,7 procent, enligt Reuters.

Inflationstakten är den genomsnittliga förändringen av konsumentpriserna de senaste tolv månaderna.

Den oväntat höga inflationen höjer sannolikheten för att Riksbanken fullföljer sina planerade höjningar av reporäntan, enligt Fredrik Floric, räntestrateg på Nordea.

– Det är inte alarmerande. Men på marginalen ökar det på uppåttrycket på Riksbanken, säger han.

Enligt Floric är en delkomponent till den överraskande höga inflationstakten högre livsmedelspriser.

Nordea räknar med att Riksbanken under de kommande tolv månaderna hinner höja reporäntan fyra gånger till 2 procent, från dagens 1 procent.

– Det är i stora drag redan inräknat i dagens räntenivåer.

Den underliggande inflationen, enligt måtten KPIF och KPIX, var i november 1,9 respektive 1,6 procent. Månadsförändringen var i båda fallen 0,2 procent.

Kronan fortsatte marginellt uppåt efter inflationssiffrorna, medan räntan på tvååriga statsobligationer steg ett par punkter till 1,76 procent.

Enligt Olof Manner, skandinavisk räntechef på Royal Bank of Scotland, hänger rörelsen främst ihop med en trend med högre räntor i omvärlden under veckan.

– Det är framförallt korta räntor i eurozonen och en kraftig rörelse upp för långa räntor i USA. Det är stora flöden, säger han.

– Svenska räntor rör sig med omvärldsräntorna, främst de tyska. Vi sitter fast i detta sedan flera år, tillägger Manner.

Enligt Manner borde marknaden, om de utgick från ekonomiska fakta, föredra svenska statspapper framför tyska just nu.

– Vi behöver ju inte låna upp lika mycket pengar, säger han.

Manner noterar även att statsminister Fredrik Reinfeldt verkar vara öppen för svenskt deltagande i ytterligare stödpaket till europeiska länder i kris. Sverige finns med mångmiljardåtaganden redan med som långivare i stödpaketen till Irland, Island och Lettland.

Detta kan också driva upp ränteläget, tror han.

– Ju mindre vi hjälper till och finansierar i Europa ju bättre kommer våra obligationer att gå. Då blir räntorna lägre och den svenska kronan starkare.