"Ossian och Andreas tvingade fram rättegång"

Ossian Hellers, tidigare chefsanalytiker på Cevian och Andreas Hofmann, tidigare anställd på Nordea, var väl förberedda under rättegången under hösten och vintern.

Med varsin powerpoint-presentation gick de igenom ingående punkt för punkt hur de hade handlat och varför.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Med sina självsäkra röster tog de i rättsalen död på EBM och åklagarna Stig Åström och Yngve Rydbergs anklagelser om insiderbrott.

I domen slår tingsrätten fast att åklagarna inte förmått att uppfylla det stränga beviskrav som gäller i brottmål.

Kammaråklagare Stig Åström som tillsammans med Yngve Rydberg lett den tvååriga utredningen mot de insideråtalade männen berättar för Realtid.se hur situationen såg ut när det blev dags för rättegång.

– Vi har ju ett antal besvärliga omständigheter som de överhuvudtaget inte velat uttala sig om under förundersökningen men när vi kommer fram till rättegången så kommer den ena förklaringen efter den andra.

– Då spelar det så klart roll att de är vältaliga eftersom domstolen då plötligt måste göra en avvägning. När en förundersökning äger rum så vill ju vi veta där och då, hur gjorde du, där och då. Men vi fick inga förklaringar.

Ossian Hellers och Andreas Hofmanns förklaringar i tingsrätten bestod bland annat av: Gick aktien ner så investerade de på en rekylspekulation och gick den upp så investerade de på grund av en trendspekulation. Förklaringarna lät självklara och var svåra att motbevisa för åklagarna.

– Hade de kommit med de här svaren under förundersökningen så hade vi haft en möjlighet att titta på dem tidigare.

Stig Åström berättar att han frågade Ossian Hellers och Andreas Hofmann om han kunde få dessa presentationer innan varje rättegångsdag för att gå igenom dem. Svaret blev nej.

– Då sa han (Andreas Hofmann reds. anm.) ”Nej, jag är ganska nöjd med att rättegången går till på det här sättet”.

– På det här sättet fick de rättegången dit de ville.

Åklagarna beslutade dock att fortsätta rättegången och lät istället domstolen bedöma vilken betydelse det har att de tilltalade först under en huvudförhandling lägger fram sin bevisning.

– Vi kanske gjorde en felaktig bedömning där.

– Det här var ju ett unikt mål. Vi hade mängder av svåra frågor att ta ställning till själva. I avsaknad av deras förklaringar fick vi en uppfattning av hur det hade gått till, vi gick till domstol och nu har vi fått en oberoende domare som har tittat på det här.

Stig Åström och Yngve Rydberg hävdar nu, liksom tidigare, att Ossian Hellers och Andreas Hofmanns förklaringar till handeln är efterhandskonstruktioner som de haft två år på sig att arbeta fram.

Ossian Hellers och Andreas Hofmann menar dock att de inte velat lämna över sina uppgifter på grund av ett dåligt samarbetsklimat.

På tisdag ska en rad av Ekobrottsmyndighetens tyngsta åklagare träffas för att analysera insiderdomen.

Överåklagare Anders Jacobsson, vice överåklagare Roland Andersson samt åklagarna Yngve Rydberg och Stig Åström ska diskutera om de ska överklaga domen.

– Om det är på det sättet att vi inte når upp till det höga beviskrav som krävs så får vi fundera på om det finns något som vi kan göra nu för att förbättra bevisen. Om vi inte kan det så kanske vi inte kommer gå vidare.

– Nu har vi ju deras presentationer så det finns en möjlighet att vi tar och tittar på dem också.

Domen som kom i tisdags har spätt på kritiken mot EBM som för några år sedan var nedläggningshotat.

Trots nederlaget för EBM när nu Sveriges största insidermål ledde till en frikännande dom tvivlar Stig Åström ändå inte på att de gjorde rätt i att väcka åtal.

– Så som situationen såg ut så var det ändå rätt att åtala.

– Sen är frågan om vi hade kunnat hantera rättegången på ett annat sätt, men jag tror inte det.

Kritiken som framförallt har riktats mot EBM handlar om de höga advokatkostnaderna, drygt 10 miljoner kronor, som nu staten blir tvugna att stå för när domen vinner laga kraft.

Stig Åström vänder den kritiken mot de misstänktas försvarare med Andreas Hofmanns advokat Hans Strandberg samt Ossian Hellers advokat Leif Gustafsson.

– Vi hörde dem i ett väldigt tidigt skede och redan då började advokatkostnaderna ticka iväg.

– Advokaterna har lagt ned massor av tid redan innan de har fått materialet. Advokat A. pratar med sin klient, pratar med advokat B. och B. pratar med C. och så fortsätter det.

Stig Åström menar advokaterna därmed tog ut höga arvoden alldeles för tidigt. Han påpekar även att situationen hade kunnat se annorlunda ut om de misstänkta hade varit lika vältaliga under förundersökningen och lämnat över de uppgifter som åklagarna begärde.

– Då hade det kanske inte blivit något åtal. Men de framtvingade en rättegång.

– Man kanske ska fundera på hur advokater ska avlönas. Medan vi förutsättningslöst utreder det här så kanske inte advokater ska lägga ner flera miljoner innan vi ens vet att det blir ett åtal. Det är absurt att det ska kosta flera miljoner när vi bara tittar på gärningarna, innan vi vet om det blir ett åtal.

Han menar att alternativet är att åklagarna och polisen i lugn och ro får utreda de misstänkta brotten objektivt och att högre krav i stället ställs på sättet att utreda.

– Det är stora pengar som drar i väg och samhället har ändå ett ansvar att utreda anmälda brott. Det är ju finansinspektionen och även myndigheter från utlandet som har anmält de här misstänkta brotten.

Anledningen till att utredningen pågick så pass länge, beror på, enligt Stig Åström att EBM inte fick de uppgifter de begärde av de misstänkta. Åklagarna fick därför vända sig till Luxemburg och Schweiz för att begära rättshjälp, vilket tog tid. Därifrån fick åklagarna både kontoutdrag och höll förhör med bankanställda.

– De enda som egentligen visste och vet vad som har hänt är dem (Ossian och Andreas reds. anm.). Det är ju frustrerande. De kan ju prata med advokaterna i lugn och ro och berätta hur det gått till och luta sig tillbaka och se om myndigheterna hittar läckan eller inte. De har ju ett otroligt informationsövertag.

– Insiderbrott är en jobbig måltyp.

Trots kritiken och hoten om nedläggning menar Stig Åström att kritiken hade varit större om Ekobrottsmyndigheten hade lagts ner.