Ökad risk för målvakter i kristider

– De förstår inte vad de gör, säger Christer Ström, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Anmäl dig till Juridik-nyhetsbrevet som kommer ut på torsdagar.

Förra veckan skrev Realtid.se en artikel om en målvaktsliga som blåst Sveriges största tidningar på miljontals kronor.

– Det är en klassiker, säger Christer Ström, vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö.

Varför går bolagen på det?

– Vad ska de göra? De gör affärer, får nya kunder, de tar kreditupplysning och bovarna har valt kreditvärdiga bolag, utan anmärkningar. Den enda misstanken är att bolaget har bytt styrelse.

Det är precis som hälerimarknaden som lever på att vanliga hederliga människor vill köpa billiga prylar, menar Ström.

– Men här är det vanliga företagare som inte bryr sig om vem som tar över deras företag, bara de kommer ur sina problem.

Typiskt undviker ligorna att skicka in papper till Bolagsverket för att istället agera via generalfullmakter. Men den som säljer sitt bolag bör själv ta hand om ändringsanmälan till Bolagsverket.

– Det finns ingen lagstiftning som säger vem som ska göra det, men säljaren ska själv göra det för att se till att det går rätt till.

Numera gäller styrelseförändringar från och med det att Bolagsverket får in anmälan, inte som tidigare; från det att papperna skrivits på.

– Vårt problem att vi ofta inte vet vem som köper bolaget, säger Christer Ström.

– Vad man skulle kunna göra är att formalisera företagsöverlåtande med godkännande hos en tredje part, en advokat, en revisor eller bank.

Det låter väl bra?

– Det har diskuterats men det har ansetts bli en onödig formalisering, ibland måste man sälja snabbt och man får inte glömma att de allra flesta överlåtelser är helt ok.

– Men om alla som säljer bolag blir mer försiktiga vid försäljning, är mycket vunnit.

Det finns flera anledningar till att målvaktshistorier fortgår, bland annat uppdelningen mellan vad Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten ska ta sig an för ärenden.

Ekobrottsmyndigheten har hand om kapitel 11 i Brottsbalken; gäldenär-, bokföring- och skattebrott medan bedrägerierna ligger kvar på Åklagarmyndigheten.

– Så småningom kommer de till oss, när bolaget har gått i konkurs och förvaltaren inte fått bokföringen. Men då har det gått från ett halvt till två år.

Polisen som utredare i bedrägeriärenden funkar inte heller så bra.

– Bedrägeriroteln hos polisen är sorgligt eftersatt, säger Ström.

– Detta är ofta svårutrett och inte så spektakulärt. De poliser som finns tas ofta i anspråk för att utreda grova våldsbrott. Om man sitter där med tre mord är inte kreditbedrägerier så prioriterat.

– Det här hamnar mellan stolarna.

Och ingen förändring kring detta diskuteras?

– Nej, statsmakterna har inte indikerat att man vill förändra den uppdelningen mellan ekobrotts- och åklagarmyndigheten som gäller nu. Men visst samarbetar vi ibland.

– Förutom bolagen är målvakterna offerlammen.

Christer Ström tar upp ett attitydproblem som Realtid.se upptäckte i en intervju med Aftonbladets försäljningsdirektör Anders Berglund om att tidningen blivit blåst på miljon av Nordgry, menade Berglund att detta var, trots allt en liten summa, då årsintäkterna ligger på 800 miljoner om året.

Att inte bolagen som råkar i händerna på målvaktsligor ser allvarligare på problemet, underlättar knappast arbetet, menar Ström.

– Vi hade en järnhandel som sålde sitt bolag och hamnade i skurkhänder. En av de sakerna man sen köpt var en BMW. Bovarna sa att vi vill ha den som leasing. Javisst, det gick bra. Men bilen är borta från den dag den hämtades ut. Vem hämtade den? frågade vi. Det visste de inte, de hade fått betalt av leasingbolaget och sålt en bil.

– Sen talar vi med de som sålt bilen, då är attityden att ”det får man räkna med”.

Inställningen: ”Det drabbar ingen fattig” skapar inte större engagemang bland myndigheterna, menar Ström.

Johan Danelius, är counsel på advokatbyrån Nilsson & CO och var bland annat med i ett lagstiftningsarbete om skärpning av aktiebolagslagen.

– Problemet med målvakter har uppmärksammats i olika sammanhang men visat sig vara svårt att komma till rätta med, säger Danelius.

För några år sedan gjordes ändringar i aktiebolagslagen, som bland annat berodde på att personer gick in och tömde bolag.

– När konkursförvaltaren senare gick igenom bolaget upptäckte man att de i styrelsen inte var verkliga företrädare för verksamheten.

Då bestämde man sig för att ha straffregler i grunden som polis och åklagare kunde gå på, men man var, och är, medveten om att det var ett svårlöst problem.

Syftet med den nya lagen var att motverka missbruket med målvakter. De bestämmelser som då infördes innebar bland annat att det blev straffbart att medverka till att en målvakt utses till styrelseledamot i ett aktiebolag.

– I det fall som du beskriver tycks dessa bestämmelser, i alla fall hittills, inte ha haft önskad effekt. Såvitt jag känner till är några ytterligare lagändringar inte aktuella på detta område för närvarande.

Fungerar det?

– Jag har inte sett så många domar på det här området, säger Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket.

– Det finns fler företag i dag som har ekonomiska problem och då ökar riskerna för att bolagen gör något tokigt – samt själva råkar ut för något tokigt.

Christer Ström menar att skärpningen inte är tillräcklig eftersom påföljden inte är så hård. I samband med att den nya lagen trädde i kraft förändrades målvaktsproblematiken över en natt,

– De som tidigare satt i 40-50 bolag finns inte längre. Nu sitter man i max två – tre bolag. De vet att vi tittar efter målvakter i många bolag.

För myndigheterna har målvakterna blivit svårare att spåra nu. Och målvakterna tenderar att bli allt yngre, menar Ström.

– Ungdomar är lättare att locka, de fattar inte vad se har gett sig in på: ”jag har bara skrivit mitt namn”.