Oatly är som kryptovalutor – högt pris viktigare än rätt pris

Havermjölkstillverkaren Oatly har gett Zlatan lite konkurrens om vem som är den största internationella ambassadören för det renommémässigt lite slitna Malmö. Succébolaget siktar på en värdering på 10 miljarder dollar när aktien ska äntra New York-börsen.

För ett bolag som i fjol omsatte 800 miljoner dollar och enligt Financial Times fortfarande redovisar stora förluster känns priset lite (läs väldigt) luftigt. Men ett högt snarare än rätt pris är på modet i dag. Se på bitcoin, liksom det mesta i kryptoväg, som ingen riktigt vet vad den ska användas till eller vad den ska vara värd.  Med ett riktigt högt värde, ett tiospann av enhörningar (unicorns), så kan Oatly också få samma kultstatus som mycket annat av tidens ”disruptande” celebriteter hos de nu regerande generationerna ”Z” och ”millenials”. Kryptovalutorna tar sig an centralbanker och betalningssystem medan Oatly ger den metanosande mejeribranschen en höger. 

De som gick in i den senaste finansieringsrundan för ett drygt år sedan, då bolaget tog in 200 miljoner dollar till en värdering på 2 miljarder dollar har gjort en så kallad ”resa”, om Oatly nu lyckas med målet att ta in 1,65 miljarder dollar till en värdering på runt 10 miljarder dollar så bör de vara hemma.

Den bästa bekrivningen av denna högprisstrategi fick jag av en kompis när han besökte Porschebutiken i Borås och tittade på ett nyckelband. Det kostade 299 kronor, varpå min kompis frågade om inte nyckelband brukar kosta runt 29 kronor. ”Vad tror du? Det är det höga priset du betalar för”, var det avväpnande svaret.

Att bolaget kostade på sig ett inslag i den dyraste reklamtävlingen i världen, finalen i amerikansk fotboll, Superbowl, visar att den gamla svenska slagdängan ”Allting går att sälja med mördande reklam, även lagom söt konserverad gröt”, fortfarande har en viss bäring.

Så medan Oatly i min bok tar hem det relativa spelet med Beyond Meats är det svårare att tugga i sig den absoluta nivån.

Men vem är väl jag, när Oatly har namnkunnig uppbackning i sin högvärdessatsning av sina delägare som P/E-fonden Blackstone och det statskontrollerade kinesiska konglomeratet China Resources, samt stilbildarna Oprah Winfrey och Jay-Z. 

En viss fingervisning av vilka värden som kan uppstå när mänsklighetens matvanor nu ska ruskas om kan köttersättningsföretaget Beyond Meat ge. Detta bolag noterades för två år sedan och värderas i dag till 6,6 miljarder dollar. Omsättningen för det senaste kvartalet var 108 miljoner dollar och nettoförlusten 27 miljoner dollar. Tillväxten var magra 11 procent jämfört med fjolåret, men påverkades då av en fallande försäljning inom restaurangsegmentet, där covid har ställt till det.  Men Beyond Meat-aktien som introducerades till kursen 25 dollar har under dessa två år pendlat mellan 57 och 234 dollar för att nu handlas till 105 dollar. I detta relativspel så ligger Oatly tillväxt- och omsättningsmässigt på en klart högre kurva.

Bolaget har varit mycket framgångsrikt i sin internationella lansering, där de med sin Oatly Barrista och kafékedjan Starbucks tagit ett starkt grepp om den havrebaserade mjölkersättningsmarknaden i USA. ”If you can make it there”.. och så vidare.  Delägaren China Resources, som äger flera restaurang- och kafékedjor i Kina lär vara behjälplig för Oatly att ta sig an Kina. 

Så medan Oatly i min bok tar hem det relativa spelet med Beyond Meats är det svårare att tugga i sig den absoluta nivån.

För som representant för den sista årgången av boomergenerationen (1964) så förbehåller jag mig rätten att vara skeptisk. Vi är så gamla att vi minns utvecklingen från 80-talet och tidigt 90 tal starka dagligvarumärken var riktigt i ropet. Delstatlig Procordia, senare uppköpt av Volvo, tuggade i sig vad som fanns av internationellt gångbara svenska varumärken, som Abbas sillinläggningar och Läkerol. Det mesta har skeppats vidare, men lönsamheten för de flesta har trubbats av ordentligt och tillväxten blev inte vad man tänkt sig. Och det gäller även internationella jättar som Nestlé, Unilever, Krafts och Procter & Gamble. (Att Bengt Baron som vd  för Cloetta stängde Läkerolfabriken i Gävle och flyttade produktionen till Slovakien är också ett sätt att ta död på den proveniens som underbygger ett varumärke.) 

För en annan stark trend började äta sig in de forna storheternas marginaler och tillväxt; Dagligvaruhandeln egna varumärken. Kraften i denna lär nog även Oatly få smaka på. Dessutom finns ett hundratal andra producenter av havremjölk, mandelmjölk, sojamjölk, kokosmjölk, jordnötsmjölk, rismjölk, cashewmjölk och andra mjölmjölksvarianter att välja på. Möjligheterna till produktdifferentiering är helt enkelt inte så stor.  

Dessutom har vi trenderna mot icke processad mat och närproducerat. Och alla kan göra havremjölk. Min hemmansägare till morfar kunde laga till en handfull maträtter, som kokt ägg, stekt falukorv, havregrynsgröt, rågmjölsgröt samt koka en vattvälling när han hade lite ont i magen. Vattvälling görs genom att blanda mjöl och kokande vatten. Det blir en vit mjölkliknande dryck. Kanske man ska se möjligheterna och relansera denna mjölröra som wheatly, ryely, speltly eller varför inte en variant på barkmjöl från unga björkar, kort och gott Sly!