Nya bevis i tvisten mellan syskonen Bonnier

Stockholms tingsrätt har beslutat att det ska bli en mellandomsprövning. Frågan som ska prövas är om Lukas Bonniers gåvor till sina barn ska likställas med ett testamente.

Tvisten mellan Anna Toss och hennes halvsyskon Bonnier har pågått länge. Lukas Bonnier dog i februari 2006 och lämnade då ”endast” 8 miljoner kronor i arv till sina barn. Ett år efter bouppteckningen – den sista dagen det var möjligt – stämde Anna Toss sina syskon.

Bråket handlar om gåvor i form av andelar i handelsbolagen Albert Bonnier och Åhlén & Åkerlund förlag i Bonnierkoncernen som pappa Lukas Bonnier skänkt till fem av sina barn och barnbarn – men Anna Toss och hennes barn blev utan.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Gåvorna är idag värda 427,2 miljoner kronor. Anna Toss kräver nu att få sin del av andelarna i handelsbolagen, värde cirka 35,6 miljoner kronor.

För ett år sedan var det muntlig förberedelse i målet. Då försökte rätten reda ut om det fanns någon chans för syskonen att mötas i en förlikning. Men parterna var alldeles för långt i från varandra för att kunna mötas.

Efter rättens beslut om att det kommer ske en mellandomsprövning har Anna Toss advokat Olof Torén kommit in med kompletteringar till rådmannen Tomas Norström.

Olof Thorén hänvisar till den dagen då Lukas Bonnier själv ärvde sin pappa Tor Bonnier och blev delägare i Bonnierkoncernen den 28 november 1947.

Då hade Lukas Bonnier endast två barn, Jacqueline och Daniel, vilka han gav vidare sina andelar till i lika delar. Olof Thorén menar att det här styrker att Lukas Bonniers syfte med gåvan var att ”för all framtid överföra och reglera äganderätten till andelarna för sina bröstarvingar efter arvsgrund.”

Även Lukas Bonniers testamente som skrevs 1958 tillsammans med hans dåvarande hustru Görvel Versteegh har inlämnats som bevisning eftersom det där, enligt Toss, går att utläsa att pappa Bonnier hade en avsikt att gåvorna skulle fördelas lika mellan barnen.

I testamentet står det: ”De gåvor, som våra barn hittills fått eller framdeles erhålla, skola såsom förskott avräknas å gåvotagarens arv.”

Anna Toss advokat hänvisar även till överlåtelseavtalet år 1954 då Lukas Bonnier, 32 år, ägde 24 andelar i handelsbolagen men sålde sex andelar var till sönerna Peder och Jan Bonnier som då bara var några år gamla. Detta avtal visar, enligt Toss, bland annat att Lukas Bonnier var mån om att de två bröderna skulle bli ”likställda i innehav med sina två äldre syskon.”

En ny bevisning i målet är uppgifter som redovisas i boken Bonniers – en mediefamilj; förlag, konglomerat och mediekoncern 1953-1990. Boken är skriven av professorn och författaren Mats Larsson.

Avsnittet i boken handlar om när Kaj Bonnier tvingades lämna Bonnierkoncernen. Vid ett möte mellan bröderna Tor, Åke och Kaj presenterades en bedömning av koncernens värde och Kaj-grenens ägarandel. Andelarna visade sig vara värda 18 miljoner kronor.

Anna Toss pekar, via sin advokat Olof Thorén, på det slutavtal som skrevs mellan Kaj Bonnier och hans bröder med bolag den 21 december 1953. Istället för ett direkt köp av Kaj-grenens ägarandelar ingick de tre släktgrenarna ett avtal där Kaj löstes ut från koncernen senare. Den slutliga fördelningen av dessa andelar gav Tor-grenen 57 procent av koncernen och Åke-grenen 43 procent.

Anna Toss menar att detta ger stöd för att de andelar som Lukas Bonnier sålde till sönerna Peder och Jan Bonnier i själva verket var värda mycket mer än vad köpeavtalet avsåg, vilket gör att detta ska anses vara gåvor.

Men Anna Toss har inget annat än boken att luta sig mot och kräver därför att bröderna Peder och Jan ska leta fram avtalen och handlingarna från 1953 och presentera dem för rätten.

Vidare skriver Toss, genom sin advokat, att de tio gåvor som gavs från Lukas Bonnier till sina två barn, Jan och Jonas, och åtta barnbarn 1984 jämnar ut ägarandelarna mellan fem familjegrenar i Lukas egen familj. Men han har däremot åsidosatt den sjätte grenen – Anna Toss och hennes barn.

Slutresultatet blev att alla fem barn från Lukas Bonniers två äktenskap har fått lika många andelar, 2046, till skillnad mot Jonas Bonnier som fått 2050.

Anna Toss menar att strukturen i denna serie gåvor innebär att samtliga Lukas gåvor måste ses och bedömas i ett sammanhang.

Även här har inte Anna Toss tillgång till gåvobreven och kräver att hennes syskon ska presentera dessa för rätten.

Hon hänvisar till Lukas Bonniers och Gun Bonniers testamente från 2003 där de skriver att ”alla tidigare testamenten som vi eller endera av oss gjort upphävs.”

Vid denna tid hade Lukas Bonnier redan gett bort alla sina ägarandelar i Bonnierkoncernen.

I testamentet från 2003 står det att Lukas Bonnier och hans hustru ”är klara över att tidigare gåvor, bland annat gåvorna av ägarandelar i Bonnierkoncernen, är av sådan karaktär att de kan beaktas vid kommande arvsskifte.”

Anna Toss vill nu att hennes halvsyskon Jacqueline, Daniel, Jan, Peder och Jonas ska visa upp de fem andra av Lukas Bonniers testamenten som syskonen tidigare hänvisat till i rätten.

Hon vill även ha uppgifter om alla fersioner av dagens aktieägaravtal för AB Bonnierföretagen samt aktuellt aktieägaravtal i Albert Bonnier AB. Genom dessa vill hon bland annat få reda på hur ställningen ser ut för Bonniers arvtagare.

Enligt avtalet som skrevs mellan deras farfar Tor Bonnier och hans bröder år 1953 står det nämligen, enligt hennes syskon, att några ägarandelar inte får föras över till Anna Toss eftersom hon inte är född inom äktenskap. Hon vill nu ta reda på om den principen levt kvar i Bonnierkoncernen eller om nuvarande avtal har anpassats till förändringarna i lagstiftningen.

Det kan även bli aktuellt ett förhör med författaren och professorn Mats Larsson som fördjupat sig i Bonniers historia och skrev den ovan nämnda boken, uppger Anna Toss advokat Olof Thorén.

Utdraget från boken samt förhöret med Mats Larsson är nya bevisuppgifter i rättsprocessen.

Nu väntar rätten på att syskonen Bonnier ska svara på systern Anna Toss bevisuppgifter samt krav på avtal och handlingar.