Ny räntehöjning från Riksbanken

Riksbanken meddelar på onsdagsförmiddagen att den höjer sin viktigaste styrränta, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. BNP väntas växa snabbare än banken tidigare trott.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig dock mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

De förordade istället en reporänta på 1,0 procent och en reporäntebana som sedan gradvis stiger mot 2,7 procent vid prognosperiodens slut. De ansåg att den föreslagna räntebanan innebär en mer åtstramande penningpolitik än vad som framgår av den penningpolitiska uppföljningen.

”Den skulle leda till en större förstärkning av kronan än i uppföljningens prognos och betydligt högre långa räntor än i dagsläget. Detta skulle sänka inflationen och höja arbetslösheten. Att räntebanan väntas leda till en större förstärkning av kronkursen än i prognosen grundas på uppfattningen att utländska styrräntor kommer att stiga långsammare och att växelkursen påverkas av nuvarande låga utländska långa marknadsräntor”, går att läsa i ett pressmeddelande.

Riksbankens prognos för den framtida reporäntan, den så kallade räntebanan, lämnas dock i det närmaste oförändrad.

Banken räknar med att reporäntan i genomsnitt ligger på 1,4 procent första kvartalet 2011 (1,3 procent i förra prognosen), 2,0 procent fjärde kvartalet 2011 (2,0), 2,9 procent fjärde kvartalet 2012 (2,9) och 3,4 procent ett år senare (3,4).

Reporäntan styr bland annat de rörliga bolånen. Praktiskt taget alla räntebedömare hade väntat sig ett sådant utfall. Enligt Reuters enkät spådde 18 av 20 analytiker en höjning med 0,25 procent.

– Någonting annat skulle vara en jättegigantisk överraskning, sade SEB:s räntechef Jussi Hiljanen.

Fler höjningar väntar efter nyår. Bara skuldkrisen i Europa är nu det som dämpar räntorna.

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) väntas växa med 5,5 procent 2010 (4,8), 4,4 (3,8) procent 2011 och 2,3 procent 2012 (2,5) och 2,4 procent 2013 (2,4).

Konsumentpriserna väntas stiga med 1,3 procent 2010 (1,2), 2,2 procent 2011 (1,7), 2,0 procent 2012 (2,2) och 2,6 procent 2013 (2,6).

Den underliggande inflationen, enligt måttet KPIF, väntas bli 2,1 procent 2010 (2,0), 1,7 procent 2011 (1,3), 1,4 procent 2012 (1,5) och 1,9 procent 2013 (1,9).

Realtid.se/TT