Nobelpriset i kemi

De tre belönas för ”upptäckt och utveckling av det grönt fluorescerande proteinet, GFP”, enligt Nobelkommitténs motivering.

Osamu Shimomura är japansk medborgare och född 1929. Han är professor emeritus vid Marine Biological Laboratory i Woodshole, USA och Boston University Medical School, USA.

Martin Chalfie är amerikansk medborgare, född 1947 och professor i biologi vid Colombia University i New York, USA.

Roger Tsien är amerikansk medborgare, född 1952 och professor vid University of California i San Diego, USA. Han fanns med på telefon från sitt hem i La Jolla, Kalifornen, under Nobelkommitténs presskonferens. Han väcktes av beskedet strax före tre på morgonen, amerikansk västkusttid. Han blev, enligt egen utsago, inte helt tagen på sängen:

– Det har cirkulerat rykten. Men lite överraskad blev jag i alla fall, sade han.

Han känner sig mycket hedrad, men säger samtidigt att det finns andra, förutom de tre som nu prisbelönas, som också hade kunnat komma ifråga för Nobelpriset.

Proteinet GFP är ett protein som finns i maneter, men har i dag blivit ett av biovetenskapens viktigaste verktyg, skriver Nobelkommittén. Med hjälp av GFP kan forskare i dag följa tidigare osynliga biologiska förlopp, exempelvis hur cancerceller sprider sig eller hur nervceller växer i hjärnan.

Med genteknikens hjälp kopplar forskare GFP som en markör till andra proteiner som annars är osynliga. Genom att följa det gröna skenet kan forskarna se var det märkta proteinet tar vägen i kroppen.

Forskarn kan också följa hur nervceller dör av Alzheimers sjukdom eller hur insulinproducerande celler formas i bukspottskörteln hos ett växande emrbyo med hjälp av tekniken.

Det var Osamu Shimomura som isolerade GFP från maneten Aequorea victoria, som flyter med strömmarna utanför den amerikanska västkusten. Han konstaterade att proteinet fluorescerade starkt grönt under uv-ljus.

Martin Chalfie var först med att visa att GFP:s gröna ljus kan användas som en lysande markör för olika biologiska fenomen.

Roger Tsien bidrog till den grundläggande förståelsen för hur GFP kan lysa i grönt. Han utökade också färgpaletten så att forskarna kan färglägga proteiner i olika färger och därmed samtidigt följa olika förlopp i kroppen.