"Nepotism är naturligt"

Det anser Gunnar Stetler, blivande chef för Riksenheten mot korruption.

För snart sju år sedan fastställde Svea Hovrätt att Jesus Alcalá hade missbrukat sin ställning inom Sida och tillskansat sig biståndsmedel vid ett projekt i Paraguay.

I samband med rättegången blossade en häftig kulturdebatt upp och flera inom Sveriges mediaelit tog ställning för Alcalá. Den 31 maj 2002 dömde en enig Svea Hovrätt Alcalá till 18 månaders fängelse för bedrägeri och missbruk av urkund.

Än i dag, när vi sitter på ett konferensrum vid namn Generalen på Åklagarmyndigheten i Stockholm, minns Gunnar Stetler fallet som ett av sin karriärs mest spännande, eller som han själv säger; Det mest stimulerande.

– De var problemen som uppstod i Alcalámålet som var stimulerande. De var besvärliga processmässigt. Det var ett stort tryck kring honom som person. Många ifrågasatte processandet över huvud taget.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

I sommar slutar Gunnar Stetler sin tjänst som chef för Utvecklingscentrum Stockholm, som bland annat ansvarat för utveckling av ekobrottsbekämpning inom Åklagarmyndigheten.

Här har han bland annat drivit frågan om att åklagare ska få utökade möjligheter när det gäller att beslagta brottslingars pengar.

Det kan röra en som straffats för narkotikabrott och i smabnde med detta hittas en halv miljon kronor i en byrålåda. Om personen i fråga inte kan visa var pengarna kommer ifrån så kan åklagare i större utsträckning nu än tidigare driva att pengarna härstammar från illegal verksamhet och ska tillfalla staten, vilket kallas förverkande.

– I allmänhet tycker folk att det är viktigare att man tar av människor deras orättmätigt förvärvade inkomster än att de straffas. Men de tycker nog både och. De ska straffas och pengarna ska tas omhand. Bortsett från att det är rimligt kan det få en preventiv effekt, säger Gunnar Stetler.

Under hela sitt yrkesverksamma liv har han arbetat med ekorelaterad brottslighet som han anser har ökat med globaliseringen, EU och ökad rörlighet – både personlig och finansiell.

Samhällsdebatten kring mutor och korruption har tilltagit i Sverige, menar Stetler, vilket är bra eftersom han tror att korruption motverkas av ökad medvetenhet och social kontroll.

Korruption kan delas upp i två delar; muta och bestickning samt förtroendemissbruk där någon skor sig inom den organisation inom vilken de verkar.

Alcalá-fallet är ett exempel på det senare. Ett annat favoritfall där Stetler var åklagare är den förre ABB-direktören Peter Fallenius som dömdes till tre års fängelse då han fört över 1,8 miljoner kronor till sitt eget bolag, Kropara på British Virgin Islands.

– När det gäller missbruk av förtroendeställning måste det skapas interna kontrollsystem och öppenhet.

Men hur kommer det sig att hyfsat smarta och framgångsrika människor riskerar hela sin karriär genom att haffas med fingrarna i kakburken?

Det hör till människans natur. Nyckeln finns inte inom oss utan i de organisationer inom vilka vi verkar, anser Gunnar Stetler.

– Innan du kom hit googlade jag dig och fick upp en artikel du skrivit om en kinesisk designer som hellre grät i en BMW än på en cykel.

Citatet, en nytolkning av författaren Francoise Sagans ”Pengar gör ingen lycklig, men jag gråter hellre i en Jaguar än i en buss” symboliserar en mänsklig drivkraft.

– Efter ett tag nöjer man sig inte med en Volvo V70 utan man vill fylla det där med en Porsche. Det är en del av människans dilemma – omåttligheten.

Och eftersom detta dilemma är grundmurat inom oss måste varje organisation ha en policy som minskar korruptivt beteende.

– Det vore konstigt om inte nepotism fanns. Många tar det naturligt att prioritera närstående på ett eller annat sätt och då måste systemet sätta stopp för det genom att skapa ett transparent

system som kan inspekteras inifrån och utifrån.

Trots nuvarande titeln Överåklagare tror Stetler inte att människors beteende kan förändras genom lagstiftning.

– Om brottsligheten ska minskas måste organisationerna minimera riskerna, och jag tror vi är på väg åt det hållet.

Fast den senaste tidens internationella finansskandaler signalerar inte denna kontrolltrend?

– Den finansiella ekonomin blir mer och mer omfattande, så om en viss procent i dag är korruptiv blir det så mycket mer än för 20 år sedan. Men i förhållande behöver det inte vara mer. Man kan inte få bort brottslighet genom polis, domstol och åklagare utan brandstationerna måste finnas inom organisationerna.

Gunnar Stetler tar upp Göran Häggs bok om påvar, ledarna i världens mest långlivade organisation – katolska kyrkan. Boken sträcker sig från aposteln Petrus till den tyske påven Benediktus XVI och tar även upp köp och försäljning av kyrkliga ämbeten, så kallad simoni.

– Det kan också motverkas genom bra intern kontroll, och genom att ledningen tar avstånd.

– Precis som i familjelivet. Jag kan inte överlåta ansvaret till skola eller polis. Det måste ju fungera rimligt inom min lilla organisation. Om avarter uppstår måste vi hantera dessa inom familjen.

Du har fem barn, har det påverkat din chefsroll?

– Jag har en viss förståelse för de behov som finns hos yngre medarbetare. Jag tror att livet är ett pussel där alla bita måste gå ihop. Man kan inte plocka ut en del av pusselbitarna om man ska få ett bra resultat.

Hur är du som chef?

– Jag har en viljeriktning men jag försöker att ta hänsyn till enskildas behov. Jag vill att mina medarbetare sa synas var och en för sig själv. Jag tror det är bra för det slutliga resultatet och ur ett medmänskligt perspektiv. Jag försöker låta bli att rätta mina medarbetare i onödan.

Christer van der Kwast ska gå i pension den 1 juli. Exakt när Gunnar Stetler börjar är ännu oklart, Turerna kring pensioneringen är inte helt klara, inte heller vem som ska efterträda Stetler som chef för Utvecklingcentrum.

– Jag börjar gärna någon månad tidigare, så att Christer fortfarande är kvar.

Känner ni varandra sedan tidigare?

– Ja, på ett yrkesmässigt plan. Man känner varandra i den här branschen men det betyder inte att jag har kunskap om de mål han handlägger och de rutiner som finns på Korruptionsenheten.

Hur känns det att byta jobb?

– Det blir intressant med nya arbetsuppgifter. Att bli chef för Riksenheten mot korruption innebär också fler externa kontaktytor och man kan påverka systemet så att det blir bättre.

Christer van der Kwast har inte avslutat alla ärenden ännu?

– En del ärenden handläggs av andra men exakt hur det ser ut kan jag inte svara på.

Jas Gripen-ärendet är inte avslutat – det kanske du får ta över?

– Jag utgår ifrån att hans ambitionsnivå är att bli klar. Men vi får se vad som händer.

På ett personligt plan ser Gunnar Stetler fram emot att processa i domstol och leda brottsutredningar igen. Det är förresten, tror han, som att arbeta på Uppdrag Granskning: Först görs analys av ärendet, sedan skapar man en hypotes och ser därefter hur långt man kan gå.

– Det är som att lägga pussel. När det är gjort och om man väljer att väcka åtal ska det presenteras i domstol, det är också stimulerande.

Gunnar Stetler är mycket nöjd över sitt yrkesval.

– Jag har förmånen att ha intressanta arbetsuppgifter. Det är värt mycket. På det stora taget är jag tillfreds med livet.