Lön till bankchefer på agendan

En av punkterna handlar om ersättningsnivåer till bankchefer, där de fyra ländernas ledare trycker på för att löner och bonussystem måste ha en stark koppling till prestation.

Frågan har exempelvis aktualiserats i samband med att regeringarna i Belgien, Nederländerna och Luxemburg räddade banken Fortis. Belgiens premiärminister Yves Leterme deklarerade då att han som ny stor aktieägare inte hade lust att betala ut 4-5 miljoner euro till Fortischefen, som tvingades att avgå i samband med räddningsaktionen.

Systemen bör också vara utformade på ett sätt så att de ger cheferna drivkraft att fatta långsiktigt bra beslut och inte för kortsiktig vinning. Vikten av bra kontrollmekanismer betonas också, där aktieägarna spelar en viktig roll.

En annan fråga som kommer upp är om redovisningsregler behöver förändras när det gäller så kallade värdepapperiserade produkter, lån som har blivit ompaketerade och sålts vidare. Luften har helt gått ur den marknaden och i dagsläget är marknadsvärdet noll. Enligt dagens regler måste bankerna göra nedskrivningar i sina balansräkningar, minska tillgångarnas värde, vilket ytterligare kan förvärra läget för en bank i gungning.

De fyra stora ländernas ledare anser att bankerna inte ska behöva skriva noll om man kan anta att papperna kommer att ha ett värde när de förfaller. Det skulle ge europeiska banker samma spelvillkor som de amerikanska nu har.

En del EU-länder, däribland Sverige, är tveksamma till om det är rätt läge att ändra reglerna mitt under brinnande kris. Dessutom finns en risk att genomsynligheten minskar, alltså att det blir svårare att bedöma bankernas finansiella situation.