KI: Sänk räntan redan i dag

– Ja, det får man nog säga att man borde sänka redan i dag. Men Riksbanken fäster stor vikt vid den aktuella inflationen, i alla fall gör majoriteten i direktionen det.

TT: Kan det bli en sänkning före mötet den 22 oktober?

– Det kan man inte utesluta. Men det beror på hur man läser Riksbanken. Vår bedömning är definitivt att man borde sänka styrräntan.

Hansson Brusewitz anser också att risken för att Sverige nu kastas in i en recession, en period med krympande ekonomi, är påtaglig.

– Det vi ser nu, det skulle kunna innebära att vi kan komma att få se något negativa tillväxttal innevarande kvartal och kvartal fyra. Det är ingen prognos jag gör, men man kan definitivt inte utesluta det.

Även marknaden tror på lägre ränta.

– Marknaden tror att centralbankerna kan komma att sänka räntorna kraftigt. Och det kan bli en samordnad räntesänkning, som inkluderar Riksbanken, säger Jussi Hiljanen, chefsstrateg på SEB.

Hiljanen ser framför sig en sänkning av reporäntan i Sverige med 0,5 procentenheter till 4,25 procent och att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och Europeiska centralbanken (ECB) samt flera andra större centralbanker gör motsvarande sänkningar samtidigt.

– De åtgärder som centralbanker globalt har gjort för att förbättra likviditetssituationen räcker inte. Det behövs också snabba räntesänkningar för att ge stöd till den reala ekonomin, säger Hiljanen.

Enligt Hiljanen har trycket på centralbankerna ökat ännu mer sedan i tisdags, då Australien överraskade med en styrräntesänkning på 1,0 procentenhet till 6 procent. På onsdagen följde Hongkong efter med en lika stor sänkning och på terminsmarknaden väntar sig nu en majoritet av investerarna att Fed sänker med 0,75 procentenheter före oktober månads utgång.

– De har varit jättekraftiga kursfall på aktier, inte minst bankaktier, som i går gick ned 30—40 procent. Det är gigantiska fall som vi ser även i dag. Och centralbanker i hela världen har sagt att de är beredda att göra vad som behövs för att förbättra situationen, förklarar Hiljanen.

Sänkningarna väntas ge såväl realekonomiska effekter samt öka intjäningsförmågan för den pressade finanssektorn, menar Hiljanen.