"Jag undrar om de visste"

När den amerikanska investmentbanken Bear Stearns i mars trots nödlån från amerikanska centralbanken kollapsade och köptes till vrakpris av finansbolaget JP Morgan Chase trodde Olof Stenhammar att han sett kulmen på krisen.

Det blev värre. Den schweiziska banken UBS skrev i april ner värdet på amerikanska subprime-lån med 19 miljarder dollar. Nu måste det väl vända?

– När finanskrisen egentligen började hade man intrycket att nu är det här klart, säger Olof Stenhammar som grundade Optionsmäklarna, numera OMX.

Olof Stenhammar var inte ensam om att missa att subprime-krisen bara var inledningen till något större. Förståeligt, det var trots allt några år sedan han var börschef. Men visst borde väl dagens finanstoppar haft bättre koll på läget?

– Jag undrar om de svenska bankerna redan då visste.

Om de svenska storbankerna uppfattade faran, så sa de i alla fall inget.

Det var inte bankens egna larmrapporter utan ryktesspridning som utlöste kursfallet i Swedbank den 17 september.

Inom några timmar meddelade Finansinspektionen att kapitaltäckningen i Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank inte var hotad.

Var ryktesspridningen bara destruktiv eller rentav nödvändig för att få bankerna att öppna sig?

– Ryktesspridning finns i alla system, säger Olof Stenhammar.

– Det fungerar ju åt båda hållen – ett rykte kan också göra att aktiekursen går upp.

I måndags såg sig så Finansinspektionen nödgad att besvara svenskarnas vanligaste frågor om vad som händer när en bank trots att gör konkurs.

Swedbank hävdar fortfarande att det inte finns någon anledning till oro, men Realtid.se berättade redan den 19 september banken tillsatt en krisgrupp.

– Den tillsattes i och med att Lehman Brothers Holdings ansökte om konkursskydd omkring den 15 september, säger Johannes Rudbeck, ir-chef på Swedbank, i dag.

– Vi har personer på plats i USA som studerar alla detaljer kring de säkerheter som vi har för vår exponering mot Lehman Brothers.

Krisgruppen består både av Swedbanks egna medarbetare och av utomstående.

– Vi tar hjälp av den expertis som skulle kunna behövas, säger Johannes Rudbeck.

Har svenska myndigheter skärpt kraven på transparens?

– De svenska myndigheterna följer nogsamt den oro som för närvarande finns inom finansmarknaden. Det är naturligt att man har en intensifierad dialog.

Har ni berättat allt som svenska myndigheter behöver veta?

– Ja, det tycker jag.

Olof Stenhammar är inte övertygad, men litar mer på bankerna än på obekräftade rykten om förestående försäljningar.

– Det är viktigt att alla kan hålla sig till fakta.

Det bygger förstås på att det finns några fakta att hålla sig till.

– Jag förutsätter att våra bankchefer talar om hur det verkligen ligger till, säger Olof Stenhammar.

Nu vill han se kraftfulla åtgärder på hemmaplan, helst i stil med det paket som den amerikanska kongressen just ratat. Från EU har han inget att vänta.

Så vem ska göra jobbet?

– Bankerna och regeringen. Om inte de inte gör någonting så kan det sprida sig.

Att bara rädda skivan räcker inte. Rättvisa måste skipas.

– Det är viktigt att se till att de som ställt till med det här också får ta ansvar för det, säger Olof Stenhammar.

– Det handlar om förtroende. Folk är rädda att det inte finns pengar.

Själva oron kan skapa en likviditetskris, precis som i 1920-talets USA, trots att det egentligen finns pengar. Ändå är han inte särskilt orolig.

På åttio år har finansmarknaden kommit långt, särskilt med erfarenheterna från nuvarande Riksbankchefen Stefan Ingves bankakut i mitten av 1990-talet.

– I dag finns det inte anledning till oro alls på det sättet, säger Olof Stenhammar.

Dessutom kommer Sverige jämföreslevis lindrigt undan, hur illa det än visar sig vara.

– Det vi känner här är bara vibrationerna av vad som sker i USA.